Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer

Våra byggnader utgör är en viktig del av vår livsmiljö och är värda att ta hand om. Det finns många skydd för våra byggnader och kulturmiljöer för att säkerställa att de utvecklas och bevaras på lämpligt sätt. På denna sida kan du läsa mer om vad lagstiftningen säger när det gäller byggnader och bebyggelsemiljöer med kulturhistoriskt värde.

Renovera varsamt - inte förvanska

Synen på vad som är värt att bevara i vår bebyggelsemiljö har skiftat över tid. Idag är synen bred på vad som är kulturhistoriskt värdefullt. Alla typer av byggnader kan anses ha kvaliteter värda att förhålla sig till. Enskilda byggnader kan ha värden, men också hela bebyggelsemiljöer där byggnader tillsammans med andra element i landskapet utgör delar av en värdefull helhet.

Gemensamt för byggnader, oberoende husens ålder, är att de ska renoveras varsamt. Detta innebär att tillägg, ändringar och underhåll ska göras med respekt för befintliga karaktärsdrag hos byggnaden. Reglerna gäller oavsett om åtgärden görs inom eller utanför detaljplan, om de ligger i eller utanför ett område utpekat i ett kulturmiljöprogram, och oavsett om de kräver bygglov, anmälan eller om åtgärden är bygglovsbefriad.

För särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden gäller att de inte får förvanskas. Det är inget förbud mot förändring. De egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefull är dock skyddade och respekterar man dem går det ofta att utföra åtgärder. Förvanskning kan innebära att en väsentlig egenskap går helt förlorad och att åtgärden går ut över byggnadens och områdets särskilda karaktär.

Nytt kulturmiljöprogram 2023

Under åren 2021-2023 har vi arbetat med att ta fram ett uppdaterat kulturmiljöprogram. De miljöer som ingår i kulturmiljöprogrammet från år 1993 har inventerats på nytt. Vi planerar att bli klara med det nya programmet under hösten 2023. Syftet med uppdateringen är att det nya programmet ska ha aktuella beskrivningar av miljöerna samt ange tydligare riktlinjer för hur kulturvärden ska bevaras inom dem. Kulturmiljöprogrammet ska bli mer användbart för tjänstepersoner samt tillgängligt och intressant för fastighetsägare och andra.

Läs det nya kulturmiljöprogrammet » Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Svenljunga kommun har en byggnadsinventering som numera finns att hitta i kulturmiljöprogrammet. Inventeringen grundar sig på en inventering som länsmuséet i Vänersborg gjorde åren 1985-1989. Det gjordes en uppdatering av den inventeringen åren 2014-2015. Inventeringen finns i det digitala kulturmiljöprogrammet i länken ovan.

Kulturmiljöprogrammet och byggnadsinventeringen omfattar ett urval av de kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som finns i kommunen. De regler i lagen som rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader gäller alltid, oavsett om de är utpekade sen förut eller inte. Kulturvärden hos en byggnad kan till exempel uppmärksammas i samband med ett bygglovsärende. Detta prövas i varje enskilt fall mot Plan- och bygglagen. Bygglovsansökan kan beviljas om inga viktig karaktärsdrag går förlorade.

K-märkning

K-märkning är ett samlingsbegrepp på byggnader som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla på något sätt. Begreppet används ofta i folkmun. Själva begreppet k-märkt kommer av att kulturhistoriska miljöer tidigare betecknades med bokstaven "k" på planer och kartor. Byggnader, kvarter eller områden som tidigare märktes med "k" på detaljplaner märks idag med en q-märkning. Märkningen innebär att byggnaden är särskilt bevarandevärd.

Exempel på byggnader i Svenljunga kommun som är q-märkta är gamla tingshuset och "Pengalösa hörnet".

Byggnader kan också vara utpekade som kulturhistoriskt värdefulla i till exempel ett kulturmiljöprogram eller i en byggnadsinventering. Det kan också vara byggnadsminnen beslutade av Länsstyrelsen. Alla kyrkobyggnader uppförda före år 1939 är utpekade som kyrkliga byggnadsminnen.

Fornlämningar

I Västra Götaland finns cirka 44 000 kända fornlämningar. Dessa består i stora drag av de fysiska spåren efter människans verksamhet under hela historien. Fornlämningarna kan bilda sammansatta miljöer som exempelvis boplatser och gravfält eller bebyggelserester som borgruiner och så kallade kulturlager i städer. Det kan också vara mindre lämningar som skeppsvrak, gamla stenbroar eller milstenar. En fornlämning kan också bestå av en särskild naturformation.

Grävtillstånd

Om en åtgärd som kräver bygglov ska placeras i närheten av eller på en fornlämning kontaktar bygglovhandläggaren länsstyrelsen som utreder påverkan på fornlämningen. Om åtgärden inte kräver bygglov måste fastighetsägaren själv kontakta länsstyrelsen och själv ansöka om tillstånd. Detta är viktigt att tänka på när man tänker bygga exempelvis en friggebod, en altan, en pool eller en nyttobyggnad för jordbruket.

Även om marken inte ändras genom byggnationen kan fornlämningen ändå påverkas. Vår historia tillhör oss alla och många fornlämningar ska vara tillgängliga för allmänheten. Det kan alltså krävas tillstånd från länsstyrelsen att bygga något som hindrar allmänheten från att ha tillträde till platsen eller som skymmer platsen i landskapet.

Många fornlämningar har naturligtvis inte hittats ännu. Om du skulle stöta på någonting som du misstänker kan vara en fornlämning ska du genast avbryta arbetet och kontakta länsstyrelsen.

Frågor och svar om kulturmiljö