Svenljunga kommun logotyp, tillbaka till startsidan.

Du är här:

Kalkning

Vår kommun drabbades hårt av försurningen på 60-70-talen. Nu kalkar vi många sjöar och vattendrag mot försurningen och för biologin. På denna sida får du information om varför, var, hur och när vi kalkar.

Beskriver min bild

Varför kalkar vi?

Försurningen av våra sjöar och vattendrag började med industrialismen. En stor orsak till försurningen var nedfall från luften. Försurande ämnen från andra länder färdades med luften till Sverige och föll ned med regn i våra marker. Många arter drabbades hårt av försurningen som hade sin värsta topp på 70-talet. Vattendrag kunde bli nästan helt tomma på liv.

Fortfarande försuras marken i Sveriges skogar på grund av nedfallande ämnen, men skogsbruket bidrar också till försurningsproblematiken. Detta sker vid avverkningar, speciellt när även grenar och toppar tas ut. När vi kalkar ser vi att öringar, flodkräftor och flodpärlmusslor börjar må bättre och kan börja föryngra sig igen. Ser vi att dessa arter mår bättre vet vi att många andra arter i deras ekosystem också mår bättre.

Var kalkar vi?

Sjöar och våtmarker som kalkas finns utspritt över hela kommunen. Men hårdast drabbat av försurningen var de södra delarna. Där kalkas det mest. Ibland kalkar man direkt i den sjö som man vill höja pH i, ibland kalkas det uppströms för att få en jämnare effekt av kalknigen. De sjöar som man har satt ett mål-pH för kallas målsjöar. Vilket mål-pH som är satt beror på flera olika faktorer där naturligt förekommande arter är en av dem.

Våtmarker kalkas för att få en pH-höjning i ett vattendrag som är svår att direktkalka. Det finns många fler sjöar och vattendrag som drabbats av försurningen än de som kalkas. Det är tyvärr mycket svårt att få ytterligare bidrag av staten för att kalka fler områden, även om behov finns.

Hur kalkar Svenljunga kommun?

I Svenljunga kommun kalkar vi med helikopter eller båt. Båt används där det går och helikopter används om det är sjöar som är svåra att ta sig till och på våtmarker. Den mesta kalknigen sker på sensommaren eller hösten. Några områden med snabbare omloppstider kalkas även på våren.

Kan jag kalka själv?

Det finns många goda exempel på privata kalkningsåtgärder. Fiskevårdsområden till exempel kan sprida ut kalk själva. Ta kontakt med kommunen eller länsstyrelsen om du vill veta mer.

Vad mer finns att göra för att minska försurningen?

Sverige och andra länder arbetar med att hitta lösningar på problemen med försurningen av mark och vatten. Ett av de nationella miljömålen är "Bara naturlig försurning". Inom skogsbruket kan man bland annat vara mycket noga så att inte körskador sker, man kan lämna skyddszoner intill vattendragen som inte avverkas, samt minska försurnigen genom askåterföring. Läs mer om hur vi ska nå miljömålet på webbplatsen sverigesmiljomal.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

.

Mimi Ljungmark, Kommunekolog, 0325-184 36

Uppdaterad: