Skadedjur

Skyddsjakt

Jakt på kajor har en kortvarig effekt då de återkommer efter 1-2 dygn. Det går inte att skjuta av en hel flock med kajor. Nerskjutna kajor kan bli kvar på marken eftersom de inte alltid kan bli återfunna. Döda kajor kan medföra dålig lukt och i värsta fall sprida smitta.

Alternativ till skyddsjakt

Nedan finner du sex åtgärder du kan använda dig av:

1. Du kan enkelt göra ögonattrapper genom att klippa eller skära ut en cirkelrund platta med en diameter på cirka 10 centimeter. Plattan målar du på båda sidor med en svart pupill och en gul/orange iris. Du hänger upp den i buskar, träd och verandor. Häng dem två och två för att på sätt efterlikna ett rovdjur.
2. Häng upp färgglada ballonger med påmålade ögon – de ska likna rovfåglar.
3. Skator skyr blå färg så prova att hänga blå remsor i träden. Reflekterande remsor ska ha samma effekt och de ger ifrån sig ett ljud i vinden.
4. Skär ut en svart siluett av en sparv eller duvhök i naturliga storlek. Placera en balansvikt mitt på siluetten så att fågeln håller sig upprätt när den hänger.
5. Uvbulvaner kan du placera på huset. De finns att köpa i många jakt- och fiskebutiker.
6. Köp en elektronisk fågelskrämma.

Artbeskrivning

Kajan är en cirka 33-36 centimeter stor fågel som lever i par hela livet. Kajparen häckar ofta i stora flockar om det finns gott om sovplatser. Inne i bostadsområden använder de sig av skorstenar och nischer som lämpliga häckningsplatser. Under våren är det vanligt med bråk eftersom de strider om boplatser och honor.

Kajan lägger ägg i maj som ruvas i 18-20 dygn. En kaja kan flyga efter 30-35 dygn. En kaja lägger 4-5 ägg och kan börja häcka vid 1-2 års ålder.

Kajans kost är varierande och består av säd, växtdelar, insekter och andra smådjur samt avfall. En del kajor flyttar i oktober-november till Danmark och västra Europa och de kommer tillbaka i februari-april, dock stannar majoriteten kvar i Sverige under hela året.

Skyddsjakt

Jakt på kanadagås får ske mellan 11 augusti och 31 december i Västra Götalands län.

Det är vi på kommunen som beslutar om eventuell skyddsjakt. Det är endast vår vår utsedda jägare som får utföra skyddsjakt. Skyddsjakten är endast i avskräckande syfte.

Alternativ till skyddsjakt

Följande är tips på vad du kan göra:

• Skapa attrapper av rovfåglar
• Sätt ut vimplar; i olika färger och former, gärna som prasslar i vinden.
• Sätt ut vindsnurror.

Gäss är mycket läraktiga så det är viktigt att flytta attrapper och vimplar regelbundet.

• Anordna gåsbetesåkrar med foder. Vall och ärtor är särskilt attraktivt för gäss.
• Undvik höstplöjning då stubbåkrar är mycket attraktivt för kanadagäss.

Artbeskrivning

Kanadagåsen är den största gåsen som häckar i Sverige. Kännetecken är storleken, den svarta halsen och de vita kinderna. För övrigt är fjäderdräkten brunaktig.

Ursprungligen kommer kanadagåsen från Kanada, Alaska och USA. På 1930-talet utplanterades kanadagås i Sverige, utplanteringen pågick till 1970-talet och sedan dess har de ökat kraftigt i antal och fortsätter så. Enligt Sveriges Ornitologiska förening är det därför svårt att veta hur många som häckar i vilt tillstånd idag men troligen rör det sig om 10 000–20 000 par.

De häckar i sjöar, dammar, floder och nära kusten. Huvudsakligen i april lägger honan fem till sju gråvita ägg. Hanen försvarar boet mycket aggressivt.

De nordeuropeiska kanadagässen har inte någon specifik flygrutt söderut om vintern, utan förflyttarr sig mer slumpartat. De kan även övervintra på mer nordliga platser där vattnet är öppet vintertid.

Den huvudsakliga födan på land är gräs och örter. Kanadagåsen kan på hösten och vintern söka sin föda på jordbruksmark och odlade vallar. Sommartid söker de sig gärna till öppna gräsytor där man håller undan buskar och snår för bete. I vattnet äter den diverse vattenväxter.

Skyddsjakt

Skyddsjakt är sista alternativet för att bli av med grävling i ett bostadsområde. Den allmänna jakttiden på grävlingen är mellan 1 augusti till 15 februari.

Alternativ till skyddsjakt

För att förhindra att grävlingen boar på fastigheten ska du täta husgrunden och sätta igen ingångarna till boet.

Notera: Dessa åtgärder ska du göra när du vet att grävlingen inte är där, annars är det risk att du stänger in den.

Artbeskrivning

Grävlingen äter det mesta, exempelvis insekter, smågnagare, rötter, frukt och bär. Daggmask är en favorit och den trivs därför bra i lövskogar och övergivna jordbruksmarker under våren.

Grävlingen är ett skymningsdjur och är aktiv på kvällar och nätter. Den lever oftast ensam men kan bygga gryt där flera olika familjer kan bo. Ett grävlingsgryt kan ha upp till 40 ingångar samt vara 10 meter långt i olika våningar. Bona återanvänder grävlingen för varje år och bygger ut för nya ynglingshål. På vintern sover grävlingen, den går aldrig upp utan lever på sina fettlager.

Om du träffar på ett vildsvin i skogen

Om du stöter på vildsvin under din skogspromenad ska du lugnt och sansat avlägsna dig från platsen. Koppla din hund och håll den nära. Prata gärna lugnt och visa tydligt att du inte utgör ett hot. Det är speciellt viktigt att hålla avstånd till eventuella kultingar, då en sugga har behov att skydda sina ungar. De skador som sker med vildsvin handlar nästan uteslutande om att jakthundar råkar illa ut i närkontakt med vildsvin. För människor med kopplade hundar som rör sig i skog och mark, behöver man inte vara rädd men som för alla vilda djur ha respekt. För att undvika att överraska vilande vildsvin i täta skogsdungar, kan man tänka på att låta lite extra när man rör sig i tät vegetation. Om en situation uppstår där din direkta säkerhet är hotad kan du kontakta polisen. Polisen kan avliva vilda djur som är direkt farliga för människor.

Oönskade besök i trädgården

Vildsvin kan söka sig till bostadsområden och trädgårdar för att hitta mat. Ta bort det som lockar vildsvin, så som tillgång till fågelmat, fallfrukt, ekollon och kompost. Ett effektivt sätt att skydda din trädgård är att sätta upp ett lågt elstängsel runt trädgården. Ta även bort täta buskage där vildsvin kan söka skydd. Skrämselutrustning som rörelsestyrd belysning och ljudskrämmor kan vara ett bra komplement. Tänk på att alternera mellan olika åtgärder för att nå bäst effekt. Jakt på vildsvin är en förutsättning för att hålla antalet vildsvin på en nivå i balans med privata och allmänna intressen. Prata gärna med oss eller det lokala jaktlaget om hur genomförandet för att reglera vildsvinsstammen i närheten av där du bor.

Stöd och råd

• Om vildsvin utgör en direkt fara för människors säkerhet, kontakta polisen.
• Om du på kommunal mark önskar stöd av jägare, kontakta din kommun.
• Om du vill komma i kontakt med lokala jaktlag, kontakta Svenska Jägareförbundet
• Om du vill ha stöd och råd om förebyggande åtgärder, kontakta Länsstyrelsen

Tips för att vildsvinssäkra din tomt - Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fastighetsägare:

Du som fastighetsägare, förvaltare eller bostadsrättsförening har det huvudsakliga ansvaret att åtgärda problem med ohyra och skadedjur. Det gäller även i de fall där hyresgästen har orsakat ohyran. Om du har problem i din fastighet ska du kontakta ditt försäkringsbolag och kontrollera att du har en skadedjursförsäkring. Därefter kontaktar du det saneringsföretag som försäkringsbolaget rekommenderar.

Folkhälsomyndigheten ger dig mer information om fastighetsägarens ansvar för egenkontroll av inomhusmiljö. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hyresgäst:

Har du problem med skadedjur eller ohyra i din bostad ska du kontakta värden, förvaltaren eller ordförande i dinbostadsrättsföreningen. De har det huvudsakliga ansvaret för saneringen. Information om vilket saneringsföretag ni anlitar ska du finna tillgängligt i ditt hyreshus så att du själv kan kontakta dem. Om ditt problem inte blir åtgärdat kan du göra en anmälan till oss på miljöenheten.

Äganderätt:

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla skadedjur och ohyra borta. En skadedjursförsäkring kan ingå i din villa- hemförsäkring. Kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.