Projekt SVUnG - Svenljungas Unga

IM VIA har vi utvecklat i samverkan mellan projekt Svung, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten. Det är idag ett alternativ för de ungdomar som, av olika anledningar, saknar behörighet till gymnasieskolan. Projektets socialpedagog är nu kurator på vuxenutbildningen Lärcentrum och fortsätter arbeta med IM VIA.

Traditionellt finns det ett antal olika IM (introduktionsprogram). Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program, eller leda till att de kan få ett arbete. IM VIA är ett individuellt alternativ som vi utformar för varje enskild elev och vänder sig i första hand till ungdomar som inte är behöriga till ett yrkesprogram, det vill säga till de som saknar många av sina betyg. Inför starten av höstterminen träffar personalen varje elev som är aktuell för insatsen. På dessa möten arbetar vi fram individuella scheman och studieplaner. I flera fall handlar det snarare om att hjälpa dessa individer mot självständighet och egen försörjning än att få dem vidare till ett nationellt gymnasieprogram eftersom de själva inte kan se sig i traditionella studier för närvarande. Flera av eleverna har valt att kombinera studierna med praktik.

Projektets roll i satsningen var ett komplement till studier och praktik. Syftet har varit att skapa ett sammanhang för dessa elever vars gemensamma nämnare är att merparten av dem har varit helt eller delvis hemma från skolan under en lång period. Projektet har ansvarat för sociala insatser som till exempel att prova på fysiska aktiviteter som discgolf, padel och bowling; att ordna olika temaaktiviteter som att laga mat tillsammans, lära sig grunderna i HLR; men även att ordna olika typer av föreläsningar och studiebesök.

En viktig del har även varit att projektets lokaler har kunnat erbjuda en alternativ lärmiljö där undervisningen har kunnat ske utifrån deltagarens förutsättningar. Det har i vissa fall inneburit att deltagaren inledningsvis haft en till en undervisning för att senare kunna byta till vuxenutbildningens lokaler och ingå i en mindre grupp. Deltagarna har också haft möjlighet att läsa ett ämne i taget och utöka med ytterligare ämnen när de känt sig redo.

Ytterligare en framgångsfaktor har varit att bygga goda relationer med deltagarna och ha täta kontakter där vi påminner och motiverar även om det ibland inte kommer några svar. Att stå kvar och fortsätta höra av sig har varit en avgörande strategi för att nå deltagarna.

Projektet har även haft möjlighet att i samverkan med Stallyckan erbjuda ”Lära med hästar” till några av IM VIA eleverna. ”Lära med hästar” är en beprövad förebyggande och främjande metod där hästen är lärare. Eleven arbetar kring olika teman tillsammans med hästen och andra elever. Ett nytt tema presenteras vid varje tillfälle. En personal deltar vi varje tillfälle och eleverna får arbeta med sin självkänsla, sin självinsikt, sina sociala förmågor och sin samarbetsförmåga. Gruppen består av 4–6 elever som träffas en gång i veckan under en 5-veckorsperiod. Det har varit ett populärt inslag som några elever från grundskolan också fått ta del av.

Under projekttiden har konceptet med Unga kommunutvecklare vuxit fram och blivit en del av demokratiarbetet i kommunen. Tidigare fanns det inget forum där ungdomar kunde vara med och påverka. Unga kommunutvecklare ska fungera som brobyggare mellan ungdomar, beslutsfattare och tjänstepersoner.

Ungdomarna bedriver själva utvecklingsarbete men fungerar också som remissinstans till politiska beslut. Nya representanter nomineras antingen av ungdomar eller av anställda inom organisationen.

Sedan 4 november 2024 finns ett politiskt beslut att vi ska ha sju unga kommunutvecklare och att de ska arvoderas (alltså få betalt) några timmar i månaden för det arbete de gör.

Unga kommunutvecklare ansvarar också för Ungdomspeng som är en möjlighet för alla ungdomar 12–18 år, som är boende i vår kommun, att skapa egna aktiviteter för att möjliggöra inflytande och delaktighet över sin fritid. Unga kommunutvecklare agerar som styrgrupp och behandlar inkomna ansökningar och fattar beslut.

Gruppen har också, genom påverkansarbete i form av ett Svenljungaförslag varit med och sett till att alla ungdomar i kommunen erbjuds gratis busskort under sommarlovet.

För att arbetet ska fungera är det viktigt att det finns engagerade vuxna som stöttar upp och hjälper ungdomarna att driva deras frågor. Det är även viktigt att tjänstepersoner och politiker är intresserade av att ta del av deras tankar och åsikter.

Unga kommunutvecklare deltar även i kommunens Träffpunktsdialoger som anordnas årligen på tre olika platser i kommunen.

Med LUPP-enkäten (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som stöd och tillsammans med de olika förvaltningarna har vi arbetat fram konceptet visionsdag. Visionsdagen är ett forum för dialog och inflytande som vi sedan 2024 anordnar årligen för elever i årskurs 8.

Det är en dag där politiker, tjänstepersoner och unga möts för att diskutera aktuella frågor, visioner, pågående processer - både lokalt och nationellt. En utvald arbetsgrupp planerar dagen. Arbetsgruppen tar också hand om resultaten genom att återkoppla till berörda tjänstepersoner, skolan samt politiken. De frågor som ligger till grund för diskussionerna kommer från resultaten i LUPP-enkäten. Vid tillfällena 2024 och 2025 har det handlat om: hälsa, fritid, skola och boende och arbete.

Inför visionsdagen skickar vi ut en film där vi presenterar syfte, mål och områden. Även resultaten sammanställer vi i en film som skolan visar för eleverna. Eleverna får även göra en enkät efteråt för att vi ska ha möjlighet att förbättra dagen.

Hittills har visionsdagen resulterat i att det nu finns en badplats i Ätran i centrala Svenljunga, att det finns en cykel-pumptrackbana, att det finns ett bordtennisbord ute vid skolan och att det har startats upp ett matråd för att utveckla skolmaten.

Ansvaret för visionsdagarna ligger numera hos kanslienheten i samverkan med enheten Barn och Unga i Svenljunga. År 2026 anordnar vi visionsdagen i början av juni.

YAM (youth aware of mental health ) är ett program som riktar sig till unga 13-17 år med syftet att utveckla färdigheter för att hantera svåra situationer och att öka kunskapen om psykisk hälsa.

Det är ett tidskrävande program eftersom varje enskild klass besöks fem gånger, men det är väl beforskat och har visat på goda resultat. YAM främjar utvecklingen av problemlösande förmåga och hur man kan handskas med egna och andras känslor. Mycket fokus i programmet ligger också på relationer med andra och på empati och solidaritet.

I YAM får eleverna diskutera hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar och de får praktisk information om var man kan vända sig vid behov av stöd och hjälp. Det är ett program som är svårt att se ett direkt resultat från, men studier har visat att efter att ha genomgått en YAM- utbildning minskar förekomsten av självmordstankar, självskadebeteende, symtom på depression och ångest. Studier har visat även positiva effekter avseende empati, klassklimat, självförtroende samt hjälpsökande.

Under projektperioden har 11 klasser (cirka 200 elever) genomfört YAM och planen är att det ska bli ett stående inslag för eleverna i årskurs 8. Tre instruktörer utbildades under projekttiden, men dessvärre har samtliga gått vidare till nya tjänster och ny personal behöver utbildas.

Styrgruppen för projektet har beslutat att YAM ska implementeras och genomföras med elever i årskurs 8 varje läsår. Under 2026 kommer vi att behöva utbilda nya instruktörer eftersom de befintliga gått vidare till nya tjänster.

Under projekttiden har vi arbetat med djurunderstödda metoder i olika former; dels med en terapihund och dels i samverkan med en gård som arbetar med hästar och smådjur som metod. Anledningen till att metoden testades inom ramen för projektet handlade om de positiva effekter för hälsan som forskning påvisat. Det handlar bland annat om minskad stress och ångest genom interaktion med djur.

Genom djurunderstödda metoder i projektet har vi kunnat rikta oss mot deltagare som bland annat behöver bryta en social isolering. Under projekttiden har cirka 25 deltagare fått ta del av insatserna. Socialpedagogen i projektet har under projekttiden utbildat sig till ett terapi- och socialtjänstehundsteam tillsammans med sin hund. Detta har inneburit att projektet haft möjlighet att använda sig av hunden i olika situationer där det annars har varit svårt att nå fram.

Vi har haft deltagare som varit helt hemma från såväl skola som fritidsaktiviteter och kompisar under en längre period, vilket påverkat den psykiska hälsan i hög utsträckning. Där har hundpromenaderna med början i deltagarnas närmiljö varit nyckeln till att bryta en isolering. För att nämna ett exempel så ledde dessa promenader till skolarbete ihop med hundteamet först enskilt och sedan i mindre grupp för att nu vara tillbaka i skolan med en planering att kunna söka nationellt program på gymnasiet med start hösttermin 2026. Att bryta en isolering, få en tro på framtiden och ges möjlighet till utbildning är en bra grund till en förbättrad psykisk hälsa.

Mål och syfte med att skapa Regnbågslabbet handlade om att skapa en trygg mötesplats tillsammans med RFSL för unga personer som identifierade sig som HBTQi eller som var nyfikna på eller intresserad av frågor som rör HBTQi och mänskliga rättigheter. Ytterligare ett mål var att mötesplatsen skulle bidra till en ökad känsla av sammanhang och tillhörighet samt ökat välmående för individerna som söker sig till mötesplatsen. Detta eftersom unga hbtqi personer generellt har en sämre psykisk hälsa och högre risk för självmordstankar, depression och ångest jämfört med heterosexuella cis-personer. Regnbågslabbet var en av de projektmetoder som implementerades tidigt under projektets gång och fortsatte i en samverkan med RFSL.

Ansvaret för Regnbågslabbet har nu tagits över av den öppna ungdomsverksamheten som för närvarande arbetar med att bredda åldersspannet för målgruppen för att nå fler. Svenljunga är en liten kommun, vilket kan göra det utmanade att avvika från normen och då är det skönt att vara en lite större grupp. Under projekttiden har vi även följt med ungdomar till RFSLs fritidsgård i Borås för att skapa nya sammanhang och mötesplatser för unga HBTQi- personer. Några av våra ungdomar har efter det fortsatt att besöka den verksamheten.

Vi har genomfört projekt Svung med hjälp av projektmedel från ESF (Europeiska socialfonden). Projektet startade i mars 2023 och har under tre år nått 569 unika individer i åldern 13-24 år. Inom ramen för projektet har det varit tre heltidsanställda, en socialpedagog, en socionom tillika fritidsledare, en administratör (50%) och en projektledare (50 %).

Projektets övergripande mål var att bidra till att fler unga fullföljer sina studier. På vägen dit har projektet bland annat fokuserat på att stärka ungas livsvillkor i kommunen genom att uppmuntra fysisk aktivitet, förbygga psykisk ohälsa, arbeta för en ökad skolnärvaro och för att ge unga större möjlighet att vara delaktiga i demokratiska processer. Projektet har skett i samverkan med kommunens olika förvaltningar, men även med externa aktörer.