2024-10-28 Kvalitén inom äldreomsorgen i Svenljunga kommun brister

Kan vi stå för vården i Svenljunga kommun?

Kan vi stå för vården i Svenljunga kommun? Inte om man frågar personalen eller föredetta personal och deras syn på hur den sköts idag. Det är aktu behov av hjälp ute i verksamheterna. Förstärkning som har utlovats under 2024 lyser fortfarande med sin frånvaro. Istället för att sätta in mer personal som kan sänka sjukskrivningar drar kommunen ner på personal vilket sliter på befintlig personal som etiskt stressar ihjäl sig.

Genomförd kompetenshöjning upplevs inte tas tillvara på. Kompetensförsörjningen är utmanande i hela Sverige, inte minst i Svenljunga kommun där man jagar bort den fina kompetens som en gång fanns och till viss del finns kvar. Antalet äldre ökar demografiskt i kommunen och det finns ingen tydlig plan om hur man ska anta sig detta problem. Det finns en påtaglig stress i verksamheterna vilket gör att befintlig personal söker andra jobb. Sparkraven leder till personalbrist och övertid. I sin tur leder det till uppgivenhet, orkeslöshet och sjukskrivningar.
Fråga 1: Varför tar man inte han om den kompetens som finns bland personalen?
Fråga 2: Vad hände med lyhördheten för personalen?

Verksamhetsidén Svenljunga kommun (Verksamhetsberättelse, sid 50) förklarar att det ska finnas ett självbestämmande hos brukaren. Tidsbrist bland peronal leder till uteblivna sociala aktiviteter och basal hygien som att kunna ta en dusch. Undersköterskor får städa istället för att fokusera på arbetsuppgifter som de är utbildade att utföra. Trygg och jämlik vård kan även ifrågaättas då det ofta inte finns tillgänglig personal på plats (Verksamhetsberättelse Svenljunga kommun sid 50). Brukare drar sig för att larma på klockan när de behöver hjälp.
Fråga 3: Följs verkligen HSL-lagen (Hälso- och sjukvårdslagen om att alla har rätt till bra vård)?
Även Patientsäkerhetslagen 2010:659 kan ifrågasättas, för att förhindra trycksår eller oro.

Det upplevs en brist på kommunikation, hjälp och uppföljningar. Chefer upplevs prioritera chefsmöten istället för att operativt hälpa personalen ute på golvet. Återkoppla när personal ber om hjälp brister. Resultat av chefsmöten upplevs inte synas eller återkopplas ute i verksamheterna.
Fråga 4: Vart finns återkopplingen samt uppföljning av risk- och konsekvensanalyser när man jobbar inom organisationen?

Svenljunga kommun har fullmäktigemål (Svenljunga kommuns fullmäktigemål). Ingen av målen lyfter äldrevården. Kommunen vill även skapa det godaste livet. Verksamhetsberättelsen berättar att vården utvecklas (Svenljunga kommun vision och verksamhetsberättelse Svenljunga kommun). Äldrevården upplevs inte följa upp till detta.
Fråga 5: Kan socialnämnden som högst ansvarig och Kommunfullmäktige verkligen stå bakom denna äldrevård?

Äldrevården åsidosätts och kvalitén blir sämre. Detta trots att kommunen går med överskott. Vart går pengarna, förklara för oss som inte förstår.
Fråga 6: Varför ska alltid ekonomin stå i centrum, borde inte kvalité och hållbar utveckling vara lika vitkig?

För en god arbetsmiljö borde man göra personalen mer delaktig genom att informera, låta dem aktivt delta i förbättringsarbetet.
Fråga 7: Informationen från chefer till medarbetare brister, varför är det så?

Fråga 8: Får cheferna rätt förutsättningar från politiken att driva en bra vård- och omsorg? Om inte, utveckla och förklara.

Både kvinnor och män har lika rätt i frågan om anställning och arbete (Jämställdhetslagen 1991:433). Inom vård- och omsrog arbetar mest kvinnor. En attraktiv arbetsgivare borde lägga mer resurser på att få de som jobbar inom vården att stanna genom bättre arbetstider, bättre arbetsmiljö utan stress och bra löner.
Fråga 9: Hur jobbar Svenljunga kommun med jämställdhetsfrågan och rollen som en attraktiv arbetsgivare?
Den kan ifrågasättas!

Det ska finnas fem fokusområden inom patiensäkerhet under 2024
Fråga 10: Är dessa områden ens påbörjade?
Information saknas.

En brukarenkät ska ha skickats ut 2024.
Fråga 12: Vad visade den i nöjdhet och hur många deltog?
Information saknas.

Fråga 13: Följs kvalitetssäkring upp av chefer?

Socialnämnden är högst ansvarig för att hälso- och sjukvården i kommunen är god och säker. Vad säger styrande majoritet och ordförande i socialnämnden i Svenljunga kommun om ovan frågor? Har lägesbilden inom vård- och omsorg meddelats till regionala och nationella politiker? Det är oroväckande tyst i frågan.

Hälsar missnöjda invånare som ser hur kvalitén inom vård och omsorg

2024-11-06 Svar från verksamhetschef

Vi har tagit del av er skrivelse och vill först och främst tacka för att ni lyfter fram era synpunkter kring äldreomsorgen i vår kommun. Vi förstår att man kan ha frågor och det kan kännas frustrerande att inte alltid veta svaren. Vi ska försöka besvara era frågor och förhoppningsvis förmedla den känsla av trygg, säker och respektfull vård och omsorg som vi har som ambition att leverera.

Vara en attraktiv arbetsgivare: Vi har startat ett arbete tillsammans med medarbetarna där vi utvecklar metoder för hur vi ska förbättra arbetsmiljön och öka trivseln på våra arbetsplatser. Vi ser samtidigt över och förbättrar våra rutiner, för att därigenom minska sjukfrånvaron. Vi arbetar fram nytt introduktionsmaterial och kopplar löpande på kompetensutbildningar för att kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter redan från start. Under 2024 har stora satsningar gjorts med att stärka medarbetarnas kunskaper i kognitiv svikt. Därtill pågår en utbildning med fokus på medarbetarskap och trivsel i en s.k. ACT utbildning.

Förvaltningen har även ett projekt tillsammans med Vårgårda där vi påbörjat differentiering av arbetsuppgifter. Vi vill att undersköterskor och legitimerad personal i huvudsak ska utföra de uppgifter som de har utbildning för. Övriga arbetsuppgifter vill vi kunna erbjuda personer som står längre från arbetsmarknaden och som kan få en möjlighet att via vårt projekt pröva att utföra de arbetsuppgifter som inte kräver samma utbildning som för undersköterskor. Förhoppningen är att de sedan kan rekryteras som servicebiträden. Vi har även Komjobb från AME (arbetsmarknadsenheten) som handlar åt våra äldre. Vi vill att fler servicearbetsuppgifter tas bort från omvårdnadspersonalen.

Sjukskrivningar: Sjukskrivningarna följer vi upp i högre grad idag. Vi har påbörjat ett arbete med PreRehab för att i ett tidigt skede kunna erbjuda stöd och stärka individer i syfte att minska eller helt undvika sjukskrivningar. Vi har en dialog med vårdcentraler och företagshälsovård för att samverka kring anpassningar för medarbetare som är sjuka ofta. Vi arbetar med att följa upp medarbetares sjukskrivningar där anledningen är arbetsrelaterad och försöker åtgärda orsaken till det. Vi har rehabiliteringsplaner för de som blir långtidssjukskrivna för att få tillbaka dem i arbete. Vi lägger scheman på ett nytt sätt som täcker allt behov i den egna enheten. Den sträcker sig över en längre tidsperiod, säkerställer dygns- och veckovilan och minskar behov av övertid. Därmed är arbetet mer förutsägbart och medarbetarens utsätts i all mindre utsträckning för snabba förändringar.

Främja kommunikation och återkoppling: Vi vill att alla medarbetare ska känna sig delaktiga i förändrings- och förbättringsarbetet, och vi jobbar för att bli bättre på att kommunicera och öka tydligheten i information och återkoppling. Arbetsplatsträffarna som alla medarbetare deltar på är ett viktigt forum för detta. Varje viktig förändring av en verksamhet följer den fackliga samverkansmodellen där skyddsombud, medarbetare och andra berörda deltar. Först lyfts frågan för information på ett FSG (förvaltnings samverkansgrupp) där vi tillsammans tar fram en tidplan för fortsatt arbete. Därefter gör den berörda enheten en risk och konsekvensanalys på den tänkta förändringen. När detta är framtaget så går frågan tillbaka till FSG för beslut. Det är varje chef som ansvarar att föra fram information av vikt till sina medarbetare. Information finns även på vår interna Medarbetarwebb och i protokoll från alla beslutande instanser för den som vill veta mer. Vi är medvetna om att kommunikation är svårt och vår strävan är att förmedla det som är väsentligt för medarbetarna.

Följa kvalitetsmål och säkerställa en trygg vård: Uppföljningar av kvalitet och ekonomi sker varje månad med enhetschef, ekonom, SAS (socialt ansvarig samordnare), MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering), HR och Verksamhetschef. Där följer vi upp hur verksamheterna arbetar med de mål och aktiviteter som varje enhet har jobbat fram.Vi följer också upp hur verksamheterna arbetar för att hålla den tilldelade budgetramen. Kvalité är viktigast för oss men vi måste alltid hålla oss till den tilldelade budgetramen, vi kan inte gå utanför den. Vi arbetar aktivt med de avvikelser och synpunkter som rapporteras av medarbetare, enskilda och invånare. Vi utreder och åtgärdar utifrån vad som framkommer i utredningen. Detta redovisas därefter månadsvis också för nämnden.

Fem prioriterade uppföljningsområden inom patientsäkerhet: Förvaltningen arbetar på följande sätt.

• Öka kunskap om inträffade vårdskador – Vi arbetar med att systematiskt samla in, analysera och sprida information om vårdskador för att förstå deras orsaker och förebygga framtida incidenter. Vi har ett funktionellt avvikelsesystem där medarbetarna känner sig bekväma med att rapportera in skador och vi tar upp de allvarligaste händelserna och skickar vidare till IVO. I vår nuvarande teamrutin så finns avvikelser med som en punkt på agendan, som teamen (enhetschef, handläggare, medarbetare, sjuksköterska och rehabpersonal) ska ta upp och prata om. Vissa team har också infört egna avvikelsemöten för att kunna hantera avvikelser mer löpande.
• Tillförlitliga och säkra system och processer – vi arbetar med ständiga förbättringar, ett exempel är att säkerställa läkemedelsprocessen, genom att stärka rutinen och ändra arbetssätt. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård har gett i uppdrag till alla områden att kartlägga sina egna processer för att förbättra säkerhet. Vi ser att de brister som ger ökad patientrisk är otydliga processer/rutiner i kommunikationen mellan våra egna enheter. Detta är ett område som vi sätter stort fokus på.
• Säker vård här och nu – Här syftas det till hur vi i realtid kan stärka vården och patientsäkerheten. Vi försöker att ha handledare på plats, alltid ha seniora medarbetare som trygghet och kunskapsbärare i omvårdnaden. Detta innebär också att vi kommer att stärka utbildningen där vi delegerar medarbetare att utföra hälso-och sjukvårdsuppgifter. Vi arbetar ständigt med att undvika vårdskador och trygga säkerheten för våra brukare och patienter.
• Stärka analys och utveckling: Vi arbetar övergripande och analyserar de skador som rapporteras in, för att se trender – här har vi sett att ökade fall leder till allvarliga skador. Vilket föranlett till att verksamheten tittar på att byta golv på boenden, sätta in digitala trygghetskameror med mera.
• Öka riskmedvetenhet och beredskap; Socialförvaltningen har genom bidragsmedel anställt projektledare som arbetar med att hjälpa oss med beredskapsarbete. Detta har pågått under 2024 och kommer under förutsättning att vi fortsatt blir beviljade bidragsmedel att fortgå under 2025.

Ha en ekonomi i balans: Socialförvaltningen arbetar alltid med att försöka se över kostnader och hela tiden anpassa vårt uppdrag efter tilldelad budget. Under 2024 har inga sparkrav varit aktuella. Förvaltningen har inte heller minskat på bemanningen eller resurserna. Däremot har det tagit lite tid att komma ner till tilldelad ram efter pandemin, då vi fick statsbidrag som täckte upp för de ökade kostnader som uppstod pga. pandemin. Vi tilldelas resurser och får en ram att förhålla oss till enligt politiska beslut. Vårt ansvar är att uppfylla vårt uppdrag på ett så resurseffektivt sätt vi kan.

Chefernas förutsättningar: Cheferna har ett viktigt uppdrag. Därför har vi gjort särskilda satsningar under 2023 - 2024 där de fått flera kompetensutvecklande utbildningar, bland annat i ledarskap. Cheferna arbetar mer närvarande än tidigare och arbetar med ständiga förbättringar i de verksamheter som de ansvarar för. Flera stödfunktioner finns i närheten av cheferna, bland annat har varje chef ett administrativt stöd.

Ha nöjda omsorgstagare: Vi har nyligen fått till oss resultatet i den nationella brukarundersökningen gällande Äldreomsorg för 2024 och 90 % av de som har hemtjänst är ganska eller mycket nöjda. 93 % av de som bor på särskilt boende är ganska eller mycket nöjda. Totalt har 53,3 % svarat respektive 50,8 %. Resultatet är förbättrat i jämförelse med 2023, vilket gläder oss. Arbetet stannar inte här. Vi vill fortsatt förbättra oss.

Vi är tacksamma för att ni engagerar er i dessa frågor. Genom en nära dialog med medborgare, medarbetare, omsorgstagare och anhöriga vill vi skapa förbättringar som bidrar till en värdig och trygg äldreomsorg i Svenljunga.

Om ni har frågor eller upplever brister i verksamheten vill vi gärna att ni kontaktar oss i förvaltningsledningen.