Sök hjälp så fort som möjligt. Det viktigaste för barnen vid en separation är att de vuxna inte bråkar. Ni behöver komma överens om viktiga saker som rör barnen.

Om ni vill ha lite stöd och råd kan ni höra av er till Sociala Stödteamet på Svenljunga kommun Öppnas i nytt fönster. och boka in er på Fem Fria Samtal.

Bäst är att ni pratar med barnen tillsammans. Anpassa samtalet efter barnens ålder och mognad. Förklara i lugn och ro att ni har valt att inte längre leva tillsammans – men att det inte påverkar er kärlek till barnen. Bekräfta att ni älskar dem och att ni kommer att göra allt för att barnen får det bra, trots förändringen. Berätta hur ni tänker kring vårdnad, boende och skola. Var ärliga om ni ännu inte vet exakt hur det kommer att bli. Försäkra barnen att de ska få information löpande så snart ni vet mer. Var beredd på att beskedet kan väcka alla typer av känslor, sorg, ilska men kanske också förväntan. Bekräfta att alla känslor är okej och att ni förstår att omställningen är stor för barnen. Öppna upp för att ni finns där om barnen har frågor och funderingar. Prata gärna med barnen om hur de kan berätta om separationen för kompisar.

Fundera på:

Varför tror du att ditt barn inte litar på dig? Om barnet har uttryckt det, sätt er ner och prata. Fråga hur hen tänker och vad du kan göra för att få tillbaka barnets förtroende. Fundera även om det är något du själv gör eller säger som kan påverka ditt barns tillit. Ibland tror vi vuxna att barn inte vill berätta saker för oss för att de inte litar på oss. När det i stället handlar om att barnet inte vågar berätta.

Tips:

Tillbringa mycket tid tillsammans, läs en bok eller titta på en film. Be ditt barn berätta hur hens favoritspel fungerar eller hur det går på träningen. Skaffa mer inblick i ditt barns vardag. Då underlättar du för barnet att anförtro sig till dig om hen vill. En relation bygger alltid på en bas av de positiva stunder man har tillsammans.

Det är alltid klokt att först fundera på om barnets grundläggande behov är tillgodosedda. Är barnet utsövd, mätt, och inte för kall eller varm? Försök därefter se bortom det som utlöste den starka känslan. Har det hänt något idag som hen vill berätta om? Det är klokt att alltid ställa sig frågan ”Vad handlar det här om egentligen?”. Ibland beror reaktionen helt enkelt på att barnet till exempel ramlat. Andra gånger kan en annan känsla ligga bakom reaktionen. En känsla som inte syns direkt. Utforska och försök ta reda på vad det handlar om utan att bli irriterad. Som vuxen behöver du även fundera kring hur relationerna ser ut inom familjen. Kanske ”gnället” handlar om att barnet behöver dig lite mer än vanligt just nu? Det kan exempelvis handla om att en pedagog på förskolan har slutat eller att en nära kompis varit borta från förskolan eller skolan ett par dagar. Nyckelorden är att utforska, visa intresse och ge trygghet och närhet. Ta en ”time in”, var nära och tillsammans med ditt barn i stället för att skicka in barnet själv på ett rum, en så kallad ”time out”.

Genom att umgås mycket med barnet. Gör saker tillsammans – lek, spela spel, läs, ta promenader eller cykla. Vad som helst som ditt barn tycker om och som inte är förknippat med krav och måsten. Forskning visar att så lite som en kvart om dagen av ostörd tid med ditt barn, stärker relationen. Då vet barnet att ni har tid att vara tillsammans en stund varje dag. Barnet kommer att känna sig sedd och bli mer villig att samarbeta, även i de stunder då ni är oense. Er relation får en stark grund att stå på. Det är också viktigt att vara stabil och förutsägbar som förälder. Då vet ditt barn att du alltid finns där om hen behöver dig, för samtal, tröst eller bekräftelse. Som vuxna behöver vi alltid vara större, starkare, klokare och snälla. När det går, följer vi våra barns behov. Och när det krävs, tar vi ansvar och bestämmer.

I Sverige är det enligt lag förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld mot barn (läs mer i Föräldrabalken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.). Detta gäller såklart även föräldrar i barnuppfostran och i skolan.

Fysiskt våld är alla former av våld mot kroppen. Lätta slag, att dra i håret och nypa är också fysiskt våld. Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa in ett barn. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika mycket som fysiskt våld. Sedan 1 januari 2020 finns det en ny barnrättslag i Sverige. Läs mer om lagen på Barnombudsmannens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Att röra hårt vid ett barn är absolut ingen lösning för att barnet ska göra som du säger och vill! För att ett barn ska ”lyda” krävs det tydlighet från dig som förälder vad som gäller hemma. Var tydlig och sätt gränser. Våga säga vad du tycker och vad du förväntar dig av ditt barn. Ditt barn ska veta vad du vill och tycker. Det är också mycket viktigt att vara konsekvent. Det skapar förtroende mellan dig och barnet. Att uppmuntra barnet när den gjort rätt eller något bra och att lyssna till ditt barn. Det stärker barnets självförtroende. Oftast är det bättre att fokusera på det som är bra, istället för att skälla och tjata på barnet. Sist men inte minst: visa din kärlek till barnet! Varma kramar mår alla människor bra av.

Behöver du prata med någon om uppfostran får du gärna kontakta Sociala Stödteamet på Svenljunga kommun. Öppnas i nytt fönster.

Om du är orolig för att ett annat barn far illa kan du kontakta kommunens Individ och familjeomsorg (eller via Kontaktcenter på telefon 0325-180 00).

Om du har bevittnat våld mot ett barn kan du höra av dig till polisen på telefonnummer 114 14.

Så länge inget våld, hot eller grov kränkning sker finns det ingen anledning att anmäla en förälder. Det är helt normalt att barn får ett utbrott när de blir arga och har svårt att uttrycka sina känslor. Du kan läsa mer om hur du kan göra när ditt barn får ett utbrott högre upp på denna sida och på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

På kommunen finns något som kallas socialtjänst (eller individ- och familjeomsorg). Socialtjänsten följer socialtjänstlagen som handlar om vilka rättigheter du har till socialbidrag, vård och omsorg. Om du har ekonomiska problem och inte kan försörja dig själv kan du ansöka om ekonomiskt bistånd. En handläggare hjälper dig med dessa frågor samt tar ett beslut om vilken hjälp du kan få, eller ger ett förslag till socialnämnden vilken hjälp de ska bevilja dig. Läs mer om Stöd och omsorg på kommunens webbplats.