Data och internet

Det blir mycket tid framför skärmen idag. Det är inget konstigt i sig - från skola till fritid och socialt umgänge är det mycket som händer i den digitala världen. Men var går gränsen? Hur mycket tid är ok att spendera framför en skärm, och i vilken ålder? Vilka sidor, spel och appar är bra och mindre bra för barn? Hur ska du som vuxen hålla koll på och hur ska du agera?

Allt fler (både vuxna och barn) spenderar sin tid framför en skärm. Många barn och unga lever idag en stor del av sitt sociala liv på internet via chattar, spel och social medier. De flesta barn och unga ser på film i dator, surfplatta eller telefon istället för på TV eller bio. Och via internet lyssnar de även på böcker, poddar och musik. Att sitta framför en dator eller motsvarande är dessutom en del i det pedagogiska arbetet på förskola och skola.

Många barn och unga kan spela digitala spel utan att det innebär problem. De flesta upplever spelandet som roligt med lockande äventyr och en kul stund med vännerna. Men spelandet kan ibland också ta över andra intressen, orsaka ohälsa och sociala problem som påverkad skolgång och sämre relationer med familj och vänner.

Säkerhet online

Internet har blivit en självklar del av nästan alla barns vardag – där de leker, spelar, träffar vänner och lär sig många nya saker. Det har gett barn en större tillgång till världen utanför. Men samtidigt har världen utanför getts större tillgång till våra barn. Det kan kännas svårt och oroande att tänka på barns liv på nätet och veta hur vi ska kunna skydda dem.

Spel om pengar

Många spelbolag erbjuder vadhållning på e-sport och det har blivit vanligt bland tonåringar. Många sociala plattformar där man tittar på andra som spelar har också kasinostreaming som kan locka till spel. Det kan vara ett första steg in i ett spelberoende.

TV-, mobil- och dataspel kan ha inslag som påminner om eller har en koppling till spel om pengar, så kallade lootlådor. Lootlådor är olika digitala föremål som vapen eller utrustningar som man i flera fall kan köpa för riktiga pengar där det sedan sker ett lotteriliknande moment med chans att vinna diverse innehåll till spelet. Då många barn och ungdomar spelar dataspel blir de tidigt introducerade till spel och lotteri, och det finns flera fall där minderåriga har fastnat i vad man kan klassificera som ett spelberoende.

Sveriges Riksdag om åtgärder mot lootlådor och andra lotteriliknande moment inom dataspel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Säkerhetstips du kan ge till barn

Man ska inte tala om sitt namn och sin adress för okända personer.
Man ska vara försiktig med vad man lägger upp på nätet.
En person på en chatt kan vara någon annan än den utger sig för att vara.
Berätta för en förälder eller annan vuxen om du lär känna en ny person på nätet.

Säkerhetskollens guider om barns säkerhet online Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Prata med ditt barn

Prata om spelandet, skärmtid och intressera dig för vad ditt barn gör online. Lyssna på barnet och bestäm ramar och rutiner tillsammans. Spelandet ska inte gå ut över skola, sömn, sociala aktiviteter, kost och motion.

Det finns spel på internet som uppmuntrar barn att köpa och spela om saker som kostar pengar. Prata med ditt barn om risker med spelandet, pengars värde och diskutera åldersgränser och din inställning till dem.

Om ditt barn spelar på ett sätt som påverkar barnet negativt kan det vara avgörande att du finns där och hjälper till att sätta gränser för spelandet. Lita på din känsla och prata med ditt barn om du är orolig.

Ett bra sätt att sätta sig in i barnens liv på nätet är att fråga ”hur var det på nätet idag?”, lika naturligt som du frågar om hur skolan varit. Visa att du är nyfiken och vill veta mer. Barn visar gärna nya appar och klipp de upptäckt. Men det är viktigt att våga sätta gränser för vad som är ok att skriva, eller vilka spel och appar som är lämpliga!

På Surfalugnt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hittar du ÅTTA tips för att bli mer delaktig i ditt barns digitala värld.

Det är viktigt att prata med ditt barn om hur den personliga informationen inklusive bilder kan spridas på nätet.

Läs mer om hur du kan skydda ditt barns integritet på Mediemyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ja, skärmen kan störa sömnen på olika sätt. Det finns viss forskning som tyder på att det blåa ljuset från skärmar triggar den ”vakna hjärnan”, men andra sätt skärmen kan störa sömnen kan vara att barnet vill fortsätta sitta framför skärmen istället för att sova eller att det dyker upp notiser i mobilen.

Tips inför läggdags:

Stäng av notiser på ditt barns skärm för att undvika viljan att plocka upp skärmen igen.
Ställ om ljusstyrkan till ”nattläge”.
Bestäm gemensamt en tid på kvällen när ni lägger undan skärmen för att varva ner. Ofta brukar en timme innan läggdags räcka bra.

Läs mer om skärmtid här:

Barn från 13 år behöver sova 8–9 timmar per dygn, men vissa behöver mer sömn än så i puberteten. Många i den här åldern sover mindre än de behöver, vänder på dygnet och har svårt att somna på kvällen.

Barn som har vänt på dygnet blir oftast trötta först vid 3–4-tiden på natten och vill helst sova till klockan 12 på dagen. De sover som djupast vid 6-tiden på morgonen, när det egentligen är dags att gå upp.

Läs mer om sömn på 1177.se Länk till annan webbplats.

En bra riktlinje är när skärmen tar över så mycket att sömn, fritidsaktiviteter och kompisrelationer påverkas negativt – då är det alldeles för mycket skärmtid.

Läs mer om skärmtid på webbsidorna:

Det finns ingen medicinsk diagnos som heter skärmberoende. Men att ständigt känna ett behov av att jaga likes eller poäng (belöningar) blir som beroende.

Sätt upp reglerna tillsammans med ditt barn. Skriv gärna ner reglerna och gå igenom dom då och då om så behövs. Handfasta tips för skärmtid:

Sätt en klocka för att hålla reda på tiden
Säg till en stund innan det är dags att stänga av för att förbereda barnet
Varför inte införa en skärmtid dag för hela familjen?
Prata gärna med kompisarnas föräldrar, och enas eventuellt om regler som gäller för hela kompisgänget

Läs mer om skärmtid på Lajkas webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sätt upp reglerna tillsammans med ditt barn. Skriv gärna ner reglerna och gå igenom dom då och då om så behövs. Handfasta tips för skärmtid:

Sätt en klocka för att hålla reda på tiden
Säg till en stund innan det är dags att stänga av för att förbereda barnet
Varför inte införa en skärmtid dag för hela familjen?
Prata gärna med kompisarnas föräldrar, och enas eventuellt om regler som gäller för hela kompisgänget

Läs mer om skärmtid på Lajkas webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fortnite Battle Royale är ett actionspel där man vinner genom att överleva längre än motståndarna. Detta genom att döda motståndare och hålla sig undan medan motståndarna dödar varandra. Rekommenderad åldersgräns är 12 år.

Läs mer om Fortnite på Surfalugnt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Snapchat är en app för meddelande mellan smartphones. Användaren tar ett foto eller spelar in en kort videofilm, bestämmer hur länge fotot ska visas för mottagaren (mellan 1-10 sekunder) och skriver ett meddelande. Sedan skickar man filmen till en eller flera personer i den egna kontaktlistan.

När kompisen öppnar bilden så visas den bara det antal sekunder som avsändaren har bestämt. Sedan raderas den. Mottagaren kan ta en skärmdump på bilden för att spara den, men då gäller det att vara snabb…

Läs mer om Snapchat på Surfalugnt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Instagram är en app för att dela bilder och korta videoklipp. Instagram är mycket populärt och det näst mest använda sociala nätverket efter Facebook.

Läs mer om Instagram på Surfalugnt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan läsa mer om de vanligaste apparna barn använder på Surfalugnt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det bästa är att ta del av barnets vardag genom att samtala kring barnets liv på nätet. Gör det till en självklarhet att fråga "Hur var det på nätet idag?" precis som du frågar "Hur var det i skolan idag?"

Webbplatsen surfalugnt.se ger ÅTTA superbra råd för att bli mer delaktig i barnets nät-liv:

Ta en liten stund varje dag och prata om internet!
Idag är det digitala livet för de flesta lika verkligt som allt annat, och allt hänger ihop. Gör det till en vana att ställa frågan ”Hur var det på nätet idag?” lika naturligt som du frågar ”Hur var det i skolan, på fritids, eller på fotbollsträningen idag?”.
Våga vara vuxen och sätt gränser!
Barn kan och vet mycket men det är du som är vuxen och i många fall förstår bäst vad ditt barn mår bra av. Var inte rädd för att sätta gränser och regler för vilka aktiviteter du tycker är OK, och hur mycket tid du tycker är lagom för att en aktivitet inte ska gå ut över andra saker som är viktiga – som mat och sömn. Var tydlig och förklara varför gränserna finns.
Våga vara nyfiken!
Var inte rädd för att ställa dumma eller pinsamma frågor om hur saker funkar. Släpp taget om föreställningen att det alltid är du som är vuxen som ska lära barn hur saker är och fungerar – lyssna gärna istället för att berätta. Barn är experter på det de gör och vill ofta visa sina favoritklipp, spel eller appar om du låter dem!
Lär dig själv!
Ta några minuter då och då för att lära dig mer, både om hur internet fungerar generellt och hur de sidor eller spel barnen använder ser ut. Genom att öka din egen kunskap får du en större förståelse för hur tillvaron på nätet kan se ut för ditt och andras barn. Att veta mer kan både minska din oro för vad som kan hända och göra dig bättre förberedd på hur du ska hjälpa om något dåligt händer.
Sätt upp gemensamma regler!
Den bästa förutsättningen för att regler ska efterlevas är förståelse för varför de finns. Försök därför så långt det är möjligt att diskutera och gemensamt komma överens om vad som gäller. Barnet kanske själv har tankar om hur lång tid som är okej att spela eller vilken information om sig själv hen vill dela med sig av till andra? Lyssna, se barnets perspektiv och sätt lämpliga gränser tillsammans. Fortsätt prata om hur reglerna fungerar!
Hjälp till att anmäla!
Om ett barn råkat ut för något dåligt på nätet, lyssna på barnets berättelse och skapa dig en bild av händelsen. Beroende på vad som hänt kan händelsen behöva anmälas, i vissa fall inte bara till den aktuella sajten utan också till polisen. Det kan också vara bra att informera barnets skola, eftersom mobbning och utsatthet på internet ofta har en koppling till situationen i skolan. Skuldbelägg aldrig barnet!
Var en bra förebild!
Försök att leva som du lär också när det gäller internet. Om du vill att barnet ska bete sig på ett visst sätt på nätet, är det naturligtvis bra att själv följa de regler som har satts upp. Hantera varningar för faror på internet med lugn och varsamhet: att du låter dig skrämmas och sprider rädsla hjälper inget barn. Var noga med vad du sprider och tänk efter innan du skriver!
Var där!
Du måste inte vara på alla sidor som barn besöker för att ”vara där”. Det kan räcka med att förstå vad de pratar om. Allra viktigast är att vara tydlig med att du finns till hands och gärna lyssnar – och inte blir arg även om barnet brutit mot en regel eller överenskommelse. Det är en viktig trygghet för barn att veta att du finns där när de vill prata om sina upplevelser, positiva som negativa.