Vår största skalbagge behöver din hjälp

Sveriges största skalbagge behöver din hjälp – nu startar årets ekoxeupprop! Med sina karakteristiska käkar och kroppslängd på upp till nio centimeter är hanen av ekoxen lätt att känna igen. Har du sett en? Rapportera ditt fynd via ekoxeuppropet.se

Hur känner du igen en ekoxe?

Ekoxens hane är lätt att känna igen med sina stora käkar. Men honan kan förväxlas med några andra stora skalbaggar. På ekoxeuppropet.se finns nu en film som går igenom de vanligaste förväxlingsarterna. Det finns också en film som berättar om ekoxens liv och en om hur det gått vid tidigare ekoxeupprop.

Så här rapporterar du dina fynd

Du kan rapportera på följande sätt:

• www.ekoxeuppropet.se
• E-post: ekoxeuppropet@lansstyrelsen.se
• Sms och telefon: 073-0864328/010-2235580 (Telefontider: Vardagar kl 13.00-15.00)
  

Viktiga uppgifter vid rapportering är:

• Foto av ekoxen
• Var och när du sett ekoxen (fastighet, adress eller koordinat)
• Kön, antal och storlek
• Omständigheter (till exempel flygande, parande, död)
• Dina kontaktuppgifter (Namn, epost och telefon)
  

Fakta om ekoxen (Lucanus cervus)

• Europas största skalbagge.
  
• Hanen kan bli upp till nio centimeter lång (inklusive sina betar), medan honan oftast är mindre, cirka fyra centimeter.
  
• Larven lever av döda stubbar och rötter av ek (men även bok, björk, hassel med flera) under jord på varma och soliga platser.
  
• Utvecklingen till färdig skalbagge tar fyra till fem år.
  
• Som fullbildad lever den ungefär två månader, om den inte innan dess blivit mat åt skator, grävlingar eller måsar.
  
• Ekoxen kan oftast ses flyga i skymningen eller krypa vid savflöden på olika lövträd från slutet av maj.

En sällsynt insekt

2020 samlade allmänheten in nära 16 000 observationer av ekoxen, Europas största skalbagge. Nu, sex år senare, uppmanar länsstyrelserna och SLU Artdatabanken återigen svenskar att hjälpa till att kartlägga den fridlysta arten. Genom att rapportera in fynd bidrar du till viktiga insatser för att skydda ekoxens framtid.

Ekoxen är även sällsynt i Sverige förutom i vissa delar av Blekinge, Kalmar och Östergötland.

Största hotet är igenväxningen av hagmarker och alltför täta och mörka grandominerade skogar. Ekoxen har gått starkt tillbaka i norra Europa under de senaste årtiondena och är skyddad inom hela EU. Alla medlemsländer måste rapportera ekoxens status var sjätte år.

Framgångsrikt upprop 2020

Under sommaren 2020 lämnade allmänheten in över 8000 rapporter om nästan 16 000 ekoxar i åtta olika län emot, varav de flesta fynden gjordes i landets sydöstra delar.

"Det stora antalet inrapporterade ekoxar vid senaste uppropet speglar eventuellt att det förändrade klimatet har en positiv påverkan på ekoxen. Det blir varmt och torrt speciellt på ostkusten och det gynnar ekoxen. Rapporterna vi får in under uppropet är mycket värdefull information för oss på så vis att vi vet var vi ska göra insatser för att gynna populationerna," säger Nicklas Jansson, biolog på Länsstyrelsen Östergötland.

Nu är det dags för ett nytt upprop

Via ekoxeuppropet.se uppmanas nu allmänheten att rapportera fynd av ekoxen. Uppropet sker i samarbete mellan 13 Länsstyrelser, SLU Artdatabanken och koordineras av Länsstyrelsen Östergötland.

"Vi hoppas verkligen att allmänheten vill engagera sig lika mycket som 2020. Det var fantastiskt att vara med om. Under tidigare upprop har vi tagit reda på ekoxens utbrednings- och kärnområde. 2020 kunde vi bekräfta utbredningen och en tendens till ökning", säger Nicklas Jansson, biolog på Länsstyrelsen Östergötland.