Stor krisövning på torsdag 5 februari

Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat att det skapas effektiva strukturer och samarbeten och genom utbildning och övning. Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapen.

Regeringens mål för svensk krisberedskap:

• Minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet.
  
• Värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri-och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö när olyckor och krissituationer inträffar.

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten. Det är verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter, trossamfund, enskilda individer, förenings-och kulturliv och andra gör för att förbereda Sverige för krig.

Regeringens mål för det civila försvaret är att ha förmåga att:

• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
• inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga,
• skydda civilbefolkningen,
• upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret.

Regeringens övergripande målet för totalförsvaret är att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

Övergången till Myndigheten för civilt försvar innebär krisberedskap förstärks för att möta mer långvariga och komplexa samhällsstörningar.

Angrepp på el, vatten, vård och infrastruktur visar hur motståndskraft i vardagen påverkar hela landets försvarsförmåga. Det har vi under flera års tid sett i Ukraina. Sverige är redan utsatt för påfrestningar genom extremväder. Stormar, snöoväder, skogsbränder och klimatförändringar visar att kriser kan bli långvariga. Klimatanpassning är en del av vår motståndskraft.

Förberedelser för krig stärker även förmågan att hantera kriser. Långvariga påfrestningar på samhället, oavsett om orsaken är krig, extremväder, hybridattacker eller tekniska störningar, drabbar samhällsviktiga funktioner och människors vardag samtidigt – och ofta under längre tid än vad systemen är dimensionerade för.

Att planera för krigets krav; redundans, reservlösningar, uthållighet och samverkan handlar om att planera för att samhället måste fungera trots långvariga störningar och gör att samhället också bättre klarar andra omfattande störningar.