Självservice

Lyssna

Kontakt

Tillbaka till startsidan

Du är här:

2020-03-16 Gatubelysning i Holsljunga kyrkby

Dagligen upplever jag svårigheter med att gatuljuset i byn och kyrkbyn i Holsljunga har försvunnit under hela vinterhalvåret 2019/2020, eftersom jag regelbundet promenerar ute i mörkret med min hund i tid och otid.

 

Varje dag ser jag hur isolerade människorna i kyrkbyn har blivit p.g.a. att lamporna tagits bort. Dessutom har baksidan av förskolans lekplats släckts ned så förskolebarnen vistas mindre tid i deras inhägnade lekplats än tidigare. Sträckorna som omfattas av nedsläckningen är dessa:

Sträcka 1 : 6 lampor plus stolpar som saknas från Kyrkekurvan till 50 km skylten fram till Stommens gård.

Sträcka 2 : 6 lampor + stolpar som saknas från korset på väg förbi skolan till bandyplanen( Revesjövägen).

Stäcka 3: 3 lampor saknas i Holsljunga by. 15 stolpar är sålunda nedtagna p.g.a. att de var en riskfaktor p.g.a. ålder och röta. Det var ju bra att gamla ruttna stolpar togs bort men vi trodde absolut att de skulle ersättas redan i höstas. Jag fick 16 januari information av Gatuenheten i Svenljunga kommun att en utredning under våren skulle ske i ärendet. Den utredningen ser vi fram emot.

 

Vad innebär detta mörker för oss Holsljungabor då? Mörkret innebär att vi byinvånare känner oss otrygga och rädda för att vistas i mörkret vid promenader till kyrka, skola, församlingshem mm. Åtta barn bor i kyrkbyn och de vågar inte gå ut i mörkret på kvällarna. Flera pensionärer känner sig osäkra och otrygga p.g.a. att bilister inte ser dem trots reflexvästar och ficklampor. Några mindre tillbud har skett i vinter av att bilister inte sett gångare i mörkret. Dessutom har vi det senaste året upplevt en mer otrygg miljö p.g.a. inbrott och nattliga aktiviteter i området.

 

Vi i kyrkbyn önskar ha en dialog om vägsituationen med ansvariga i kommunen. Vår önskan är först och främst att bli kontinuerligt informerade om när stolparna skall sättas tillbaka samt se över gångares situation i området. Vi förväntar oss ett dialogmöte om detta. Vi hoppas att Landsbygdutvecklaren är en länk mellan oss medborgare, politiker och tjänstemän i kommunen.

2020-04-23 Svar från Gatu- och parkingenjör  Amanda Öberg


Jag förstår att boende och besökare i Holsljunga kyrkby saknar vägbelysningen och att ni undrar vad som händer i frågan. Det var verkligen oturligt att kommunen blev tvungna att så abrupt demontera belysningen och att det dessutom sammanföll med att vi gick in i den mörka årstiden. Jag ska försöka förklara bakgrunden till varför vi har hamnat där vi har gjort, var vi står idag och vad som kommer att hända framöver.

 

Svenljunga kommun ansvarar för offentlig belysning runt om i kommunen och denna belysning står på gång- och cykelvägar, på kommunala gator, på enskilda vägar och på statliga vägar. En del av dessa belysningsanläggningar har kommunen själv byggt och en del har kommunen en gång i tiden övertagit från elnätägare.

 

Staten, via Trafikverket, är väghållare för större vägar som går genom samhällena i kommunens orter. Detta innebär att Trafikverket ansvarar för all skötsel av vägen – såsom snö- och halkbekämpning, asfaltering, vägmärken, dikesslagning med mer. De ansvarar även för och bestämmer över utformning av trafikmiljön - detta kan vara sådant som övergångsställen eller hastighetsdämpande åtgärder (exempelvis avsmalningar).

 

Enskilda vägar är ofta grusvägar på landsbygden, men kan även vara gatunät i sommarstugeområde, bostadsområden eller mindre orter. Väghållare för enskilda vägar är ofta en vägsamfällighet, vägförening eller samfällighetsförening. Om en sådan inte finns är markägaren väghållare. I Svenljunga kommun har kommunen historiskt sett tagit ett väghållaransvar för gator i mindre orter runt om i kommunen. Detta innebär att vi ansvarar för gator i Kalv, Håcksvik, Mårdaklev, Mjöbäck, Östra Frölunda, Överlida, Holsljunga, Axelfors, Strömsfors, Svenljunga tätort, Sexdrega, Hillared och Sandsjön. I dessa orter finns även kommunal gatubelysning.

 

Historiskt sett har inte Trafikverket ansvarat för vägbelysning, utan den har kommit till utifrån ett lokalt engagemang för boende och medborgare. De flesta belysningsanläggningarna byggdes dessutom när bilismen var i fokus, medan det idag snarare är oskyddade trafikanter, kollektivt resande, tillgänglighet och minskad klimatpåverkan som prioriteras. Detta leder till ändrade behov. Trafikverket arbetar enligt ett regelverk som kallas VGU (Gators och Vägars Utformning) och detta regelverk är obligatoriskt vid nybyggnation och större ombyggnation. I VGU finns även kriterier för var och hur de ska ha vägbelysning. Grundprincipen för Trafikverket är att gator inom tätort alltid bör förses med belysning. Gator utanför tätort däremot, anser de normalt sett inte behöver förses med belysning – dock kan det övervägas om en vägsträcka har en avsevärt högre andel mörkerolyckor än vad som är normalt, om det förekommer störande/missledande ljus i stor omfattning eller om där är mycket gång- och cykeltrafik på vägrenen efter mörkrets inbrott. Detta är alltså de kriterier som gäller idag.

 

I mitten av 1990-talet gjordes en översyn av belysning längs med statliga vägar, vilket ledde till att Trafikverket tog över en liten del av dessa belysningspunkter i Svenljunga kommun. Vägbelysningsstolpar som Trafikverket ansvarar för är utmärkta med ett gult reflexband en bit upp på stolpen och det handlar om ett gäng stolpar längs väg 156 och väg 154 i Svenljunga tätort (dock inte alla belysningspunkter inom tätortsgränsen), en del av belysningspunkterna närmast korsningen vid rödljuset på väg 154 i Holsljunga samt några av stolparna på väg 154 förbi Sexdrega. Dessutom har Trafikverket enstaka belysningspunkter såsom några på väg 27 i Lockryd eller där väg 154 svänger av mot Svenljunga/möter väg 1559 från Östra Frölunda. Övrig vägbelysning på statliga vägar drivs alltså med kommunala skattemedel.

 

En snabb översyn av kommunens totala belysningsansvar visar att ca 64 % av belysningspunkterna står på gator där kommunen sköter och ansvarar för vägen i övrigt, ca 5 % står på enskilda vägar och ca 24 % står på vägar där Trafikverket är väghållare. (Ca 7 % av belysningen utgörs av elljusspår och även där behöver ansvarsfrågan utredas framöver - det behandlar vi dock som en separat fråga.)

 

På Svenljunga kommun är det gatu- och fritidsenheten som ansvarar för gatubelysningen. Fredrik Skoog är chef för enheten, jag själv arbetar administrativt och utöver det har vi driftspersonal (en arbetsledare, en säsongsanställd och tre ordinarie personal) som bland annat sköter de gator där kommunen har väghållaransvar. Gatubelysningen däremot kräver ju dels specialkompetens då det rör el och dels specialutrustning i form av liftbil med mer. Eftersom vi är en liten arbetsgrupp på Gata/park har kommunen upphandlat driften av den kommunala gatubelysningen och den sköts av utomstående entreprenör. Utöver regelbundna inspektionsrundor kräver belysningsanläggningarna även regelbundna elsäkerhetsbesiktningar, rötskadebesiktningar av trästolpar, ombyggnationer, utbyte av armaturer/kablar/stolpar, röjning av luftledningar med mer. Dessutom behöver ägaren av belysningsanläggningen (alltså kommunen) samverka i flera frågor med elnätsägare och andra aktörer. Som exempel kan nämnas att elskåpen till belysningsanläggningarna i vissa fall sitter inne i nätägarnas byggnader och att vi ibland delar trästolpar med elnätet eller telenätet.

 

För att sammanfatta vad jag vill ha sagt här så är frågan kring den kommunala gatubelysningen brokig och komplex. Tyvärr är gatubelysningen i Svenljunga ett eftersatt område och kommunen har därför avsatt pengar i år samt kommande år för att börja reda i detta. Den akuta situationen i Holsljunga uppstod precis innan vi skulle starta detta arbete och det är även därför vi inte har agerat i någon riktning.

 

Det är inte bara i Svenljunga som situationen ser ut på detta vis. Trafikverket och SKR har de senaste åren genomfört en översyn just kring frågan med kommunal belysning längs statlig väg och de har även genomfört en pilotstudie med ett antal kommuner. Trafikverket väntas komma med slutrapport för pilotstudien samt beslut kring hur frågan ska hanteras framöver nu under våren 2020.

 

För kommunens del är givetvis Trafikverkets beslut något vi vill invänta innan vi går vidare med de kommunala riktlinjerna för när, var och hur kommunen ska ansvara för vägbelysning. Även om Trafikverkets beslut skulle innebära att andra aktörer tillåts driva belysningsanläggningar längs deras vägar behöver man vara medveten om att det i så fall ska ske enligt deras krav på ljusbild, eftergivliga stolpar med mer och även att själva arbetet på vägen – vid nyanläggning, inspektion och övriga åtgärder – ska ske enligt deras krav. Detta innebär att belysning längs statlig väg är dyrare både vid nybyggnation och vid drift än vad belysning längs kommunal väg är.

 

Trafikverkets främsta syfte med vägbelysning är ökad trafiksäkerhet – och då främst med tanke på oskyddade trafikanter. För en kommun kan även andra aspekter vägas in, såsom frågor kring trygghet och rekreation eller med syfte att lyfta fram industriområden eller framtida exploateringsområden. Dessutom är det idag stort fokus på miljö- och klimataspekterna av vägbelysningsanläggningar – både vad gäller deras energianvändning och vad gäller det ljusutsläpp de bidrar till (även kallat ljusföroreningar).

För att ersätta de 15 gatubelysningsstolparna som är demonterade i Holsljunga kyrkby skulle kommunen behöva betala ca 700 000 kr i nyanläggningskostnader. Sedan tillkommer ju driftkostnader framöver. Istället för att snabbt besluta att avsätta dessa pengar och på så sätt eventuellt skapa ett vägledande beslut valde samhällsbyggnadsnämnden istället att låta förvaltningen fördjupa sig i frågan för att vi dels ska kunna skapa oss en överblick av vad arbetet med gatubelysningen framöver faktiskt innebär i tid och pengar och dels för att vi ska kunna ta fram ett förslag på riktlinjer som är hållbara över tid. Delar av de kommunala belysningsanläggningarna är som sagt i dåligt skick och kräver stora reinvesteringar framöver om de ska vara kvar. Därför är det väldigt viktigt att det beslutas politiskt på vilka platser och under vilka förhållanden kommunen ska bekosta belysningsanläggningar. Det behöver vara tydligt, rättvist och applicerbart.

 

Kommuner har ingen grundläggande skyldighet att anordna väg- och gatubelysning - utöver krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet av allmänna platser ska avhjälpas, vilket kan innebära att belysning är nödvändig vid viktiga målpunkter såsom övergångsställen eller busshållsplatser (detta gäller då vid nyanläggning och på allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap). Kommuner brukar dock montera belysning utöver dessa krav och inte bara utifrån rena trafiksäkerhetsaspekteraspekter, utan även utifrån andra ”mjukare” värden (folkhälsa, estetik, företagande m.m.).

 

För att återvända till gatubelysningen i Holsljunga kyrkby så kan jag förstå att man vid första anblick kan tycka att kommunen bara skulle ersätta dessa stolpar rakt av. Jag hoppas att jag med min långa text lyckats förklara varför kommunen inte gör det i nuläget. På Klockarevägen tog vi ner en dålig stolpe och den har vi även ersatt – utifrån att det är en kommunal gata. Övriga stolpar stod alltså på statlig väg och därför bör ansvaret och kostnaden för belysning där inte ligga på kommunen. Om sedan Trafikverket gör bedömningen att detta är en sträcka som inte uppfyller deras kriterier för belysning behöver kommunen politiskt besluta om man vill fortsätta att anlägga och driva belysningsanläggningar på liknande platser (förutsatt att kommunen får tillåtelse av väghållaren att göra detta) – och vilka kriterierna då ska vara – eller om man anser att belysning är en fråga för respektive väghållare.

 

När det gäller förskolan förstår jag att det blev en plötslig förändring när deras gård inte längre lystes upp av vägbelysningen. I förlängningen är det dock upp till verksamheten att se till att det finns belysning på plats som tillgodoser verksamhetens behov och vägbelysningens syfte är ju inte att belysa förskolegården.

 

Vad vi från kommunens håll nu kommer att göra framöver är alltså att successivt skapa oss en överblick av vilket skick vår belysning faktiskt befinner sig i. Parallellt med detta hoppas vi att vi ska komma igång med en belysningsplan tillsammans med Trafikverket där både vi och de kommer fram till vilken belysning som ska få vara kvar (och även var det ev. blir aktuellt att anlägga ny belysning för att uppnå rättvisa inom kommunen) samt vem som ska äga den. Till grund för detta arbete ligger ju även de politiskt beslutade riktlinjer som vi hoppas ska kunna behandlas i samhällsbyggnadsnämnden innan sommaren. Gatu- och vägbelysningen kommer att kräva mycket resurser både nu i översynsfasen och i den framtida driften.

 

Jag har som sagt försökt skissa upp hela problematiken här, men det kan mycket väl vara så att jag missat något väsentligt eller att något blivit otydligt. Hör av er om det är så att boende i kyrkbyn och byalaget fortfarande önskar ett dialogmöte. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att vi i nuläget inte kan ge besked om huruvida den nedmonterade belysningen i Holsljunga kyrkby ska ersättas och i så fall när – men att vi jobbar med frågan.



Kontakt

Uppdaterad: 29 april 2020