Matvanor
Idag är ohälsosamma matvanor bland de absolut största riskfaktorerna för ohälsa i Sverige. Att ha ohälsosamma matvanor som barn ökar inte bara risken för övervikt och dess konsekvenser, utan medför även risken att fortsätta ha ohälsosamma vanor som vuxen. Vuxna med ohälsosamma matvanor löper i sin tur högre risk att drabbas av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer. På denna sida får du tips och råd för att hjälpa ditt barn till riktigt bra matvanor.
Tips för bra matvanor hos barn
- Ät regelbundna måltider hemma, gärna hela familjen tillsammans. Låt måltiden ta tid och passa på att låta barnen berätta om sin dag.
- Försök få ditt barn att äta frukost varje dag. Det gör det även lättare att koncentrera sig i skolan. Lämnar du tidigt på förskolan kan en liten frukost innan lämning vara en god idé.
- Servera alltid grönsaker till maten. Gärna före måltiden. Morotsstavar eller gurka gillar de flesta barn.
- Undvik smaksatt yoghurt som innehåller mycket socker. Naturell yoghurt med bär går oftast lika bra.
- Håll er till godis, snacks och läsk maximalt en gång i veckan.
- Köp inte hem läsk, kakor, godis, snacks så det alltid finns tillgängligt.
- Belöna inte med onyttig mat, godis eller snacks. Hitta på någon rolig aktivitet istället.
- Prata inte om "bra" eller "dålig" mat, fokusera istället på att olika mat tillför olika energi. En söt tårtbit ger bara en kort stund av energi sen blir vi trötta. En tallrik av middagen med grönsaker, protein och kolhydrater ger längre energi så att vi orkar leka och har ett jämt humör.
Om ditt barn är överviktig:
- Följ rekommendationerna ovan.
- Ta gärna hjälp av någon professionell som har god kunskap kring detta område, till exempel skolsköterska eller Barnavårdscentralen.
- Sätt upp mål och enas om vilka förändringar ni ska göra hemma. Gör det gemensamt hela familjen!
- Servera endast en portion mat. Ha inte för vana att alltid ta om mat flera gånger. Det kan vara bra att du som vuxen lägger upp allas portion på tallriken innan den ställs fram på bordet. Rester lägger du direkt i en matlåda och ställer in i kyl eller frys så att ingen blir frestat.
Det går inte att säga rakt av att alla energidrycker är farliga. Det beror på vad dom innehåller. Men de flesta energidrycker innehåller relativt mycket koffein vilket kan ge hjärtklappning eller huvudvärk på barn. Barn är känsligare för koffein än vuxna. Mycket koffein kan även leda till dålig sömn, ångest och oro.
En annan negativ sak med energi- och sportdrycker är att de fräter på tänderna. Det beror på att de har ett lågt pH-värde. Man kan förklara det som att de innehåller sura ämnen. Det sura i energidrycker kan göra att tändernas emalj löses upp om du dricker det ofta. Då kan tänderna bli gula och sköra.
Läs mer om energidrycker:
Livsmedelsverket
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ungdomsmottagningen på nätet (UMO.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det är lätt att hälla upp en påse chips eller ostbågar av gammal vana till fredagsmyset. Men har du ett barn hemma som är överviktig kan det vara läge att hitta nyttigare alternativ (eller åtminstone begränsa mängden snacks och sötad dryck) till fredagsmyset eller lördagsgodiset. Här har vi samlat några sidor med smaskiga och nyttigare alternativ till chipspåsen:
ICA.se
Länk till annan webbplats.
Kurera.se Länk till annan webbplats.
Måbra.se Länk till annan webbplats.
Land.se Länk till annan webbplats.
Obs! Nyttiga snacks behöver inte innebära nyttigt för tänderna.
Det är inte alltid lätt att veta om en närstående har en ätstörning. Det kan finnas många tecken som gör att du börjar misstänka det. Till exempel:
- Plötslig eller dramatisk viktnedgång.
- Radikalt förändrade matvanor.
- Överdrivna motionsvanor.
- Mat som verkar försvinna spårlöst från skafferiet eller kylskåpet.
- Markant känslighet att prata om mat och ätande.
- Upptagenhet med mat.
- Hemlighållande av vad barnet gör efter måltider.
Källa: www.atstorning.se (Karolinska institutet) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
En ätstörning börjar ofta med en önskan om att gå ner i vikt. Sedan kan flera olika saker bidra till att barnet utvecklar en ätstörning. Det kan till exempel bero på:
- ärftlighet
- att barnet mår psykiskt dåligt
- skönhetsideal i media eller olika idrottssammanhang
- dålig självkänsla
- traumatisk händelse
- oroligt hemma (familjeproblematik)
- mobbning, kränkningar och utfrysning av ”kompisar”
Kontakta skolsköterska eller vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren i föreningen.
På webbplatsen Bup.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om vad ätstörningar beror på.
Vad är bulimi?
Bulimi är en ätstörning som innebär att personen hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel.
Hetsätningen leder ofta till kraftig ångest. Ångesten kan också leda till att personen tränar och motionerar onormalt mycket. Gemensamt för personer med bulimi är att tankar på vikt, mat och ätande tar upp en väldigt stor del av deras liv.
Läs mer om bulimi på Bup.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Prata med BVC eller skolans elevhälsa för att få stöd och hjälp. Kontaktuppgifter till BVC finns på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktuppgifter till skolsköterska finns på Svenljunga kommuns webbplats.
Öppnas i nytt fönster.