Kropp och hälsa

Barns levnadsvanor och uppväxtmiljö har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Du som vuxen har det största ansvaret för att barnet ska må bra och att barnet utvecklar sunda levnadsvanor. Här har dina egna levnadsvanor och din inställning till hälsans betydelse stor påverkan. Förskola, skola och utbud på fritidsaktiviteter har också betydelse för barnets framtida levnadsvanor.

Vad påverkar barn och ungas hälsa?

Exempel på levnadsvanor:

Andra faktorer som också påverkar barn och ungas hälsa:

  • Kompisrelationer
  • Förebilder och upplevda skönhetsideal
  • Trivsel i skolan eller förskolan
  • Skolgång
  • Kost och fysisk aktivitet i skolan och förskolan
  • Relation och trygghet till föräldrar
  • Samhällsplaneringen (tillgång till gång- och cykelbanor, lekplatser, spontanidrottsplatser)
  • Fritidsutbud och tillgängligheten
  • Traumatiska händelser från tidig barndom

Läs mer om vad du kan göra

Nej, det är frivilligt men tandläkarvård är gratis upp till 23 år. Så varför inte gå dit?!
När man fyllt 23 år finns det olika typer av tandvårdsbidrag. Det finns även möjlighet att dela upp kostnaden. Läs mer om kostnad för tandvård på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tandundersökning av barns tänder

Ungefär vid tre års ålder kallas alla barn till en undersökning av tänderna. För de allra flesta barn är det första kontakten med tandvården. Förutom att kontrollera tänderna är målet med besöket också att göra barnen bekant med miljön och trygg med personalen. Du kan välja att gå till en privat tandvårdsmottagning eller till Folktandvården.

Mitt barn är jätterädd för tandläkaren? Vad ska jag göra?

Tandvårdsrädsla kan bero på många saker. Ofta har barnet sedan tidigare dåliga erfarenheter av tandbehandling, till exempel att det har gjort ont. Barnet kan också ha påverkats av någon i sin närhet som gett en negativ bild av tandvård.

Ring och prata med barnets tandläkare så du och ditt barn får hjälp att hantera detta. Du kan läsa mer om tandvårdsrädsla på 1177.se Länk till annan webbplats.

Tandhälsa – karies hos barn

Karies är en sjukdom som orsakar hål i tänderna. Mjölktänderna är extra känsliga för karies eftersom de är tunnare än de permanenta tänderna. Karies kan förhindras med regelbunden tandborstning och genom att inte ge barnet sötsaker för ofta. Om du märker att barnet verkar ha ont i en tand, är svullen och öm runt tanden, har svårt att tugga eller om du ser vita fläckar på tänderna ska du kontakta en tandläkare. Ju tidigare barnets tänder undersöks, desto lättare är det att behandla tänderna.

Tips för att undvika hål i tänderna:

  • Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm.
  • Låta tänderna vila mellan måltiderna och hela natten.
  • Dricka vatten mellan måltiderna.
  • Vara uppmärksam på nya tänder längst bak eftersom de är extra känsliga.


Tips vid tandborstning
Redan när barnet får sin första tand är det bra att börja med tandborstning. Om barnet vänjer sig tidigt går det lättare att göra tandborstningen till en vana för barnet. Många föräldrar kan uppleva att det lätt blir en stressig och konfliktfylld situation runt tandborstningen. Folktandvården i Sverige tagit initiativet till ett innovativt och digitalt verktyg som inspirerar och motiverar till bättre tandborstning och skapar en rolig rutin varje dag. Från ”du måste” till ”jag vill” – nu rockar vi munnen!

Gör tandborstningen till dagens roligaste stund! Rocka munnen webbsida, finns även som app https://rockamunnen.se/ Länk till annan webbplats.

Folktandvården Svenljunga: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/hitta-vard/kontaktkort/Folktandvarden-Svenljunga-Svenljunga/ Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om barns tänder: https://folktandvarden.vgregion.se/fakta-och-munhalsorad/barn-och-ungdom/fragor-och-svar/ Länk till annan webbplats.

Det är inte alltid lätt att veta om en närstående har en ätstörning. Det kan finnas många tecken som gör att du börjar misstänka det. Till exempel:

  • Plötslig eller dramatisk viktnedgång.
  • Radikalt förändrade matvanor.
  • Överdrivna motionsvanor.
  • Mat som verkar försvinna spårlöst från skafferiet eller kylskåpet.
  • Markant känslighet att prata om mat och ätande.
  • Upptagenhet med mat.
  • Hemlighållande av vad barnet gör efter måltider.

Källa: www.atstorning.se (Karolinska institutet) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En ätstörning börjar ofta med en önskan om att gå ner i vikt. Sedan kan flera olika saker bidra till att barnet utvecklar en ätstörning. Det kan till exempel bero på:

  • ärftlighet
  • att barnet mår psykiskt dåligt
  • skönhetsideal i media eller olika idrottssammanhang
  • dålig självkänsla
  • traumatisk händelse
  • oroligt hemma (familjeproblematik)
  • mobbning, kränkningar och utfrysning av ”kompisar”

Kontakta skolsköterska eller vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren i föreningen.

webbplatsen Bup.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om vad ätstörningar beror på.

Vad är bulimi?

Bulimi är en ätstörning som innebär att personen hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel.

Hetsätningen leder ofta till kraftig ångest. Ångesten kan också leda till att personen tränar och motionerar onormalt mycket. Gemensamt för personer med bulimi är att tankar på vikt, mat och ätande tar upp en väldigt stor del av deras liv.

Läs mer om bulimi på Bup.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Andelen överviktiga barn (och vuxna) ökar. Orsaken är att vi äter för mycket och för onyttig mat allt för ofta. Barn dricker söta drycker oftare idag, och godis och snacks är inte bara lördagsmys längre. Dessutom rör sig barn mer sällan idag. Detta har resulterat i en högre andel barn med övervikt och fetma.

År 2018 hade 11 procent av Sveriges 4-åringar övervikt eller fetma. Motsvarande siffra för barn i ålder 6-9 år var 21 procent, och 15 procent hos barn i åldern 11-15 år (Källa: Folkhälsomyndigheten).

Övervikt är farligt på sikt farligt för den fysiska hälsan eftersom det ökar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra sjukdomar. Men övervikt kan även leda till psykisk ohälsa hos barn: att inte vilja eller orka delta i lekar och idrott, att inte vilja klä om inför andra, att bli retad, att inte kunna ha de kläder som barnet vill ha på sig. Att vara överviktig kan även påverka skolresultatet på grund av trötthet och koncentrationssvårigheter.

Övervikt i olika åldrar

Barn under 2 år är oftast lite ”knubbiga”, vilket är helt normalt. Barn med extra hull i den åldern har en reserv i fall de blir sjuka och tappar aptiten eller mister kroppsvikt av andra skäl. Men när barnet blir uppåt 3 år är det bra att ha lite koll (det hjälper BVC till med). I de flesta fall växer barnen på längden och viktkurvan planas ut till vad som är hälsosamt. Om inte, är det dags att göra något åt vikten. Och det är du som förälder som har störst möjlighet att påverka detta. Andra kan bara ge tips och råd. Och barnet varken kan eller ska lösa det själv.

Vad ska du som förälder göra? Vilken hjälp finns att få?

Barn som har för hög vikt behöver ändra sina mat- och rörelsevanor för att gå ner i vikt. Tillgången på mat, snacks, godis och söta drycker styr du som förälder (familjen) ganska enkelt barnets första 7-8 år. Det blir svårare när barnet får egna pengar eller kan ta sig till kiosk och mataffär på egen hand. Du hittar råd och tips under:

Känner du behov av att få professionell hjälp, kontakta Barnavårdscentralen (barn upp till 5 år) alternativ skolans elevhälsa eller vårdcentralen ditt barn är inskriven på.

Att barnet är smalt och väger lite behöver inte vara ett problem, men en del barn tappar aptiten och går ner i vikt när de mår dåligt eller har det jobbigt på något vis. Ibland kan undervikt också bero på en ätstörning Länk till annan webbplats..

Om du vet att ditt barn äter bra och tillräckligt och ändå gått ner i vikt, kan det ibland bero på sjukdom eller allergi. Kontakta elevhälsan eller vårdcentralen om du känner dig orolig som förälder.

Barnets vikt påverkas av vad familjen och andra som barnet träffar äter och rör sig.

Generella råd kring mat och vanor för att skapa matlust och en sund inställning till mat hos barn:

  • Föregå med gott exempel. Ät på regelbundna tider och ge mat som har bra näring. Ät samma mat som barnet.
  • Du avgör vad ni äter. Det handlar till exempel om vilken mat som serveras, hur mycket barnet får äta och vilken typ av mat ni äter. Du som vuxen har ansvar för att barnet får bra mat.
  • Ofta är det lättare om barnet kan ändra vanor tillsammans med familjen och andra närstående. Det är lättare om ni stöttar barnet till egna nya vanor.
  • Laga gärna mat tillsammans. Att vara med gör att barnet känner sig mer positivt inställd till mat och att äta, och får lära sig sådant som är bra att kunna i framtiden.

Tips om barnets vikt är lägre än förväntat:

  • Använd mer fett i maten, till exempel olja eller smör.
  • Se till att barnet får äta ofta om hen har svårt att äta större mängder vid samma tillfälle, eller om hen inte alls vill äta.
  • Prata med skolsköterska/Vårdcentral/BVC. Där kan ni också prata om hur barnet mår och hur familjen mår. Även sådant som stress, oro och sömnproblem hos barnet kan påverka hur hen äter och också påverka vikten.

Ja, skärmen kan störa sömnen på olika sätt. Det finns viss forskning som tyder på att det blåa ljuset från skärmar triggar den ”vakna hjärnan”, men andra sätt skärmen kan störa sömnen kan vara att barnet vill fortsätta sitta framför skärmen istället för att sova eller att det dyker upp notiser i mobilen.

Tips inför läggdags:

  • Stäng av notiser på ditt barns skärm för att undvika viljan att plocka upp skärmen igen.
  • Ställ om ljusstyrkan till ”nattläge”.
  • Bestäm gemensamt en tid på kvällen när ni lägger undan skärmen för att varva ner. Ofta brukar en timme innan läggdags räcka bra.

Läs mer om skärmtid här:

Barn från 13 år behöver sova 8–9 timmar per dygn, men vissa behöver mer sömn än så i puberteten. Många i den här åldern sover mindre än de behöver, vänder på dygnet och har svårt att somna på kvällen.

Barn som har vänt på dygnet blir oftast trötta först vid 3–4-tiden på natten och vill helst sova till klockan 12 på dagen. De sover som djupast vid 6-tiden på morgonen, när det egentligen är dags att gå upp.

Läs mer om sömn på 1177.se Länk till annan webbplats.

Alla barn vill inte spela fotboll, gå på gymnastik eller delta i någon annan sport. Då får du vara lite påhittig och ”smyga” in aktiviteter i vardagen; exempelvis genom att gå eller cykla till skola, handla tillsammans, begränsa skärmtiden eller spela TV-spel med dansövningar, träna med instruktör på Youtube, ta en skogspromenad (de flesta barnen älskar att gå i skogen!).

Webbsidor för mer tips:

Vi tipsar även om dessa sidor