Svenljunga kommun logotyp, tillbaka till startsidan.

Du är här:

Inventering av flodpärlmusslor

Flodpärlmusslan är en fascinerande art som idag är starkt hotad. Att skapa goda förhållanden för flodpärlmusslan innebär att så gott som alla andra arter i vattendraget gynnas. Flodpärlmusslan är en "flaggskeppsart" för naturvård i vattenmiljöer.

flod

Inventering av Högvadsån

2011-2012 inventerades Högvadsån inom Svenljunga kommun, samt de flesta av biflödena. Syftet med inventeringen var att se flodpärlmusslans utbredning och antal. Rapporten beskriver också varje delsträckas förutsättningar som mussel- och öringvatten samt ger förslag på restaureringsåtgärder.

Hela musselbeståndet i Högvadsån uppskattas till cirka 5 000 musslor. De minsta musslorna som hittades under inventeringen var 36 och 43 millimeter. Det ger hopp om tillväxten i framtiden!

Projekt Högvadsån

Ätrans vattenråd har drivit ett större samverkansprojekt för att arbeta med Högvadsåns hela sträckning från Hallången till den rinner ut i Ätran. Du kan följa projektet på Ätrans vattenråds webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Hur kan vi hjälpa musslorna?

Många av hoten mot flodpärlmusslan är gamla synder. Under 1900-talet har de flesta vattendrag rätats ut, rensats och blivit utbyggda med vattenkraft. Att restaurera dessa vattenmiljöer är ett sätt att gynna flodpärlmusslan. Idag innebär jord- och skogsbruket problem för flodpärlmusslorna och våra vattendrag. En bra åtgärd är att lämna en kantzon med lövträd mot vattnet.

För några hundra år sedan var flodpärlmusslor vanliga i våra strömmande vatten. Men människans påverkan på naturen och vattendragen har förstört många av flodpärlmusslans livsmiljöer. En flodpärlmusslas livscykel är mycket komplex och musslan har specifika krav på sin livsmiljö. I ett vattendrag där vattenkvaliteten försämrats kan de äldre musslorna leva kvar, men de kan inte föröka sig. En mussla kan bli omkring 200 år gammal.

En flodpärlmussla blir inte könsmogen förrän vid 15-20 års ålder. I juli månad släpper hanarna ut sina spermier i vattnet, vilka honorna får i sig när de andas eller äter. Inuti honan utvecklas små "glochidielarver". När de stöts ut av musslan gäller det för larverna att hitta en ung lax eller öring och fästa på dess gälar. Där lever sedan larven som parasit i nio månader. När de till slut släpper sitt värddjur ska de ha tur att hitta en bra botten.

En flodpärlmussla behöver ett kallt, syrerikt och näringsfattigt vattendrag. Det ska vara meandrande och med en variation av stenar, grus och block på bottnen. Vattendraget ska vara kantat av lövträd som ger skugga. Löv som faller ner blir till mat åt insekterna, insekter som sedan blir föda åt fisken. Fiskar som sedan ska vara värddjur åt flodpärlmusslans larver. I de lövträdsrika kantzonerna kring vattnet trivs alla möjliga insekter, fåglar, svampar, lavar och mossor med mera. Vattendrag med lövträdsrika kantzoner är bland de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige.

.

Mimi Ljungmark, Kommunekolog, 0325-184 36

Uppdaterad: