Ras och skred

Med stora nederbördsmängder följer en ökad risk för ras och skred i naturen. När regnet upphör är faran inte över. Nya risker väntar när vattnet drar sig tillbaka. Var särskilt uppmärksam på varningstecken i naturen på ett begynnande skred.

Varningstecken

För att kunna förebygga och undvika att människor, byggnader och anläggningar kommer till skada är det viktigt att vara uppmärksam på de förändringar man kan se i marken.

Sådana tecken kan till exempel vara:

  • Sprickor och sättningar i marken
  • Lutande träd och stolpar
  • Brott på ledningar och kablar i marken
  • Igensatta trummor

Om du upptäcker något som kan vara ett tecken på ras eller skred - ta då kontakt med oss.

I akuta situationer, vänd dig till räddningstjänsten.

Var sker ras och skred?

Skred sker vanligen i sluttningar och slänter. Särskilt vanligt är det i lermarker som sluttar mot ett vattendrag. Ras sker i branta bergsslänter och i grus- och sandbranter, huvudsakligen längs vattendrag.

Vad gör kommunen?

Vi arbetar förebyggande för att försöka förutse ras och skred. Kommunen är skyldig att känna till var riskerna för ras och skred är så stora att förebyggande åtgärder måste sättas in.

Mer information

Du kan läsa mer om ras och skred på någon av nedanstående länkar:

Krisinformation.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

MSB.se (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vem har ansvar för vad?

Ansvaret för frågor kring skred och ras ligger på tre olika nivåer i samhället, den enskilda människan, kommunen och staten. 

Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand vilar det på den enskilde att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffar eller det finns en överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska göra det.

Kommunen har bland annat ansvar för den fysiska planeringen och för räddningstjänst. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 3 kapitlet 3 §) ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor och räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta gäller även för naturolyckor. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Där ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

Staten och myndigheter utarbetar lagstiftningar, stödjer med geologiska kartor, översiktliga karteringar och stabilitetsutredningar, bidrag och ersättningar samt utgör remissinstas vid stabilitetsfrågor.

Läs mer om ansvarsfördelningen på MSB:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sidan senast uppdaterad: 2018-09-17 11.49