Planprocessen

Med planprocessen menas den process som sker när kommunen tar fram detaljplaner. Detaljplanen är juridiskt bindande och bestämmer hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Den består av en plankarta och en planbeskrivning. Ibland kan den även innehålla ett gestaltningsprogram och en miljökonsekvensbeskrivning. Om du är intresserad av att se vad som är på gång just nu hittar du mer under detaljplaner.

En planprocess med standard förfarande sker enligt följande steg:

Planbesked

En planprocess kan starta på olika sätt, ibland genom en begäran om planbesked från en exploatör eller fastighetsägare och ibland genom initiativ från kommunen. En begäran om planbesked lämnas in för att få svar på om kommunen avser att planlägga mark. I ett planbesked utreder kommunen förutsättningarna för projektet och gör en bedömning av projektets lämplighet kopplat till platsen. Samhällsbyggnadsnämnden fattar sedan beslut om kommunen ska planlägga samt när detta kan ske. Nämnden ger ett så kallat planuppdrag som innebär startskottet för detaljplanen.

Mer information om planbesked och begäran om planbeskeds-blankett hittar du under planbesked.

Samråd

Ett förslag till detaljplan arbetas fram av kommunens planarkitekter. Sedan skickas förslaget ut på samråd och då har till exempel länsstyrelsen, hyresgäster, boende, myndigheter och sakägare möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till ny detaljplan. De som är direkt berörda av detaljplanen får ett brev med information om förslaget. Ett samråd kan se ut på flera olika sätt beroende av planens omfattning.

Har du synpunkter på förslaget lämnas dessa skriftligt under samrådstiden.

Granskning

Efter samrådet är slut sammanställer planarkitekten de synpunkter och yttranden som kommit in i en samrådsredogörelse. Sedan revideras förslaget och kompletteras om något saknats. När detta arbete är gjort ställs förslaget ut på granskning. Under granskning finns åter igen möjlighet att yttra sig kring förslaget. Direkt berörda informeras och yttranden ska lämnas skriftligt.

Antagande

Yttranden och synpunkter sammanställs i ett granskningsutlåtande och en revidering av förslaget sker åter igen. Samhällsbyggnadsnämnden tar beslut om att anta detaljplanen.

Överklagande

Om du som sakägare tycker att kommunen inte tagit hänsyn till dina skriftliga synpunkter under samråd- och granskningstiden, kan du överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Mark- och miljödomstolen prövar då om du har rätt att överklaga och om planen hanterats på ett korrekt sätt. Det beslut som mark- och miljödomstolen kommer fram till börjar gälla tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått beslutet, om ingen överklagan på domstolens beslut sker.

Laga kraft

Om ingen överklagan kommer in på detaljplanen så vinner den laga kraft och börjar alltså gälla tre veckor efter att protokollet från kommunfullmäktige har justerats.




Kontakt

Epost till

Sidan senast uppdaterad: 2018-03-09 10.27