Flodpärlmusslor

Flodpärlmusslan är en fascinerande art som idag är strakt hotad. Därför behöver vi sätta in åtgärder för att rädda artens överlevnad. Arbetet med att rädda flodpärlmusslan har även en större dimension- att skapa goda förhållanden för flodpärlmusslan innebär att så gott som alla andra arter i vattendraget gynnas. Flodpärlmusslan är en "flaggskeppsart" för naturvård i vattenmiljöer.

Varför är flodpärlmusslorna viktiga?

För några hudnar år sedan var flodpärlmusslor vanliga i våra strömmande vatten. Men människans påverkan på naturen och vattendragen har förstört flodpärlmusslans känsliga livsmiljöer. En flodpärlmusslas livscykel och krav på sin miljö är mycket komplex och specifik. I ett vattendrag där vattenkvaliteten försämrats kan dock de äldre musslorna leva kvar, mend e kan inte föröka sig. En mussla kan bli omkring 200 år gammal.

Det är mycket som ska stämma för att en flodpärlmussla ska bli till. En flodpärlmussla blir inte könsmogen förrän i 15-20 års ålder. I juli månad släpper hanarna ut sina spermier i vattnet, vilka honorna får i sig när de andas eller äter. Inuti honan utvecklas små "glochidielarver", när de stöts ut av musslan gäller det för larverna att hitta en ung lax eller öring och fästa på dess gälar. Där lever sedan larven som parasit i 9 månader. När de till slut släpper sitt värddjur ska de ha tur att hitta en bra botten. En flodpärlmussla behöver ett kallt, syrerikt och näringsfattigt vattendrag. Det ska vara meandrande och med en variation av stenar, grus och block på bottnen. Vattendraget ska vara kantat av lövträd som ger skugga. Löv som faller ner blir till mat åt insekterna, insekter som sedan blir föda åt fisken. Fiskar som sedan ska vara värddjur åt flodpärlmusslans larver. I de lövträdsrika kantzonerna kring vattnet trivs alla möjliga insekter, fåglar, svampar, lavar och mossor med mera. Vattendrag med lövträdsrika kantzoner är bland de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige!

Inventering av Högvadsån med tillflöden

Under 2011-2012 inventerades Högvadsån inom Svenljunga kommun, samt de flesta av biflödena av Per Ingvarsson, Naturcentrum. Syftet med inventeringen var att se flodpärlmusslands utbredning och antal. Förutom inventeringen av musslor beskrivs i rapporten varje delsträckas förutsättningar som mussel- och öringvatten. Dessutom ges förslag på restaureringsåtgärder. Rapporten finns som pdf i högermenyn.

Med inveneteringsresultatet som grund bedöms hela musselbeståndet i Högvadsån till cirka 5000 musslor. De minsta musslorna som hittades uinder inventeringen var 36 och 43 millimeter. Det ger hopp om tillväxten i framtiden!

Projektet är nu avslutat, vi avslutade det med att tillsammans med Länsstyrelsens vattenenhet, Skogsstyrelsen och Södra Skogsägarna träffas för en utbildnings- och inspirationsdag med markägare.

Hur kan vi hjälpa musslorna?

Många av hoten mot flodpärlmusslan är gamla synder som vi nå måste försöka återställa. Under 1900-talet har de flesta vattendrag rätats, rensats och blivit utbyggda med vattenkraften. Idag är det skogs- och jordbruket som är de stora hoten mot flodpärlmusslorna och våra vattendrag. Några enkla åtgärder är att lämna en kantzon mot vattnet, både i jordbruket och i skogsbruket. En kantzon som består främst av lövträd. Restaureringar av vattendrag är ofta ganska enkla att genomföra. Man kommer långt med ett tillstånd från Länsstyrelsen och några starka armar.

Projektet fortsätter tillsammans med Ätrans vattenråd

Ätrans vattenråd har nu startat ett större samverkansprojekt med underliggande arbetsgrupper och småprojekt för att arbeta med Högvadsåns hela sträckning från Hallången till den rinner ut i Ätran. Läs mer på Ätrans vatenråds hemsida.

Markägare eller till exempel fiskevårdsföreningar kan söka bidrag för olika naturvårdsprojekt i vattenmiljön. Hör av er till kommuneni vill ha råd eller vägledning. Tänk på att det krävs tillstånd för att göra åtgärder i vatten och även för att ens få röra en flodpärlmussla.

Sidan senast uppdaterad: 2017-08-16 11.52