Invasiva främmande arter

Arter som inte finns naturligt i Sverige utan introduceras, avsiktligt eller oavsiktligt, kallas för främmande arter. Idag finns det drygt 2 000 främmande arter. Många av dessa har varit till stor nytta för oss människor, ofta som livsmedel, eller vackra trädgårdsväxter. Vissa får en sådan spridning att de hotar biologisk mångfald, påverkar människors och djurs hälsa eller innebär samhällsekonomiska kostnader. De särskilt problematiska arterna kallas för "invasiva främmande arter". Vissa områden eller kommuner drabbas hårdare än andra. För att förhindra stor påverkan och därmed höga kostnader kan det därför vara klokt att reagera på ett tidigt stadium.

En del arter är väldigt spridda och svåra att göra något åt, medan andra fortfarande finns på begränsade områden.

Känner du till platser där någon av följande arter förekommer rapportera till kommunens naturvårdshandläggare eller på Artportalen.se.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

  • Skunkkalla - Lysichiton americanus (förbjuden enligt EU-förordning)
  • Kabomba, Cabomba caroliniana (förbjuden enligt EU-förordning)
  • Tromsöloka, Heracleum persicum (förbjuden enligt EU-förordning)
  • Ullhandskrabba, Eriocheir sinensis (förbjuden enligt EU-förordning)
  • Jätteloka - Heracleum mantegazzianum
  • Pestskråp - Petasites hybridus
  • Blomsterlupin - Lupinus polyphyllus
  • Jättebalsamin - Impatiens glandulifera
  • Jättegröe - Glyceria maxima
  • Kanadensiskt gullris - Solidago canadensis
  • Blekbalsamin - Impatiens parviflora
  • Svamp som orsakar almsjuka - Ophiostoma novo-ulmi
  • Parkslide - Fallopia japonica
  • Sjögull - Nymphoides peltata
  • Vattenpest (vanlig och smal)- Elodea canadensis, Elodea nuttalli

Andra exempel på främmande invasiva arter som har etablerat sig i Sverige

  • Spansk skogssnigel (mördarsnigel) - Arion lusitanicus
  • Mink - Mustela vison
  • Kanadagås - Branta canadensis
  • Asksjuka/Askskottssjuka - Chalara fraxinea
  • Signalkräfta - Pacifastacus leniusculus (förbjuden enligt EU-förordning)
  • Vresros - Rosa rugosa          

Skunkkalla

Skunkkalla tillhör kallaväxterna och har 30-150 cm avlånga, blanka blad med korta skaft i rosetter från jordstammen. Den kan växa i stora bestånd och blommar vanligtvis i maj med gula blommor. Varje planta kan ta upp till en kvadratmeter i anspråk. Arten kan bilda stora bestånd som kokurrerar ut all annan naturlig vegetation. Längs vattendrag finns en stor risk förspridning.  

Arten kommer ursprungligen från västra Nordamerika och kom till Sverige genom trädgårdshandel, där den sålts för användning som dammväxt.

Det är idag förbjudet att introduceras eller sprida artev i naturen eller gynna dem att bli fler. Har du ett bestånd på din mark bör du gräva upp det och ta hand om rötter och växtdelar på ett lämpligt sätt då de kan ge upphov till ny planta. Tänk på att inte tömma ut vatten från din trädgårdsdamm i naturen om du har skunkkallan i din trädgård.

Kontakt

Epost till

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-16 11.26